Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Karl Wahlbom -- Egron Lundgren - 1. Karl Wahlbom - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 GEORG NORDENSVAN
vännerna. Med orden: "Låna mig 100,000 francs eller ock låt mig vara i fred’*
avspisar han ett erbjudande från Scholander.
Det är akademistipendiet han behöver. Han söker det 1840 - besynnerligt
nog i egenskap av "dessinateur och graveur på trä". Han låter sin ansökan
åtföljas av ett brev till akademien från Winterhalter, vari den berömde
konstnären konstaterar Wahlboms "hastiga uppfattningsgåva och utomordentliga
lätthet för kompositionen".
Det var Södermark, som, då han en gång bläddrade i Wahlboms portfölj,
frågat honom, varför han ej utfört sina kompositioner i olja - endast genom
att måla i olja skulle han kunna bana sig väg till stipendiet - och som sedan
tagit honom med sig till Winterhalter. På dennes ateljé målade Wahlbom sina
första oljetavlor - en rökande och en drickande bonde, båda - enligt hans
egen uppgift - hållna i Teniers’ maner.
1842 blir han agré av akademien och samma år får han äntligen det
efterlängtade stipendiet. Han gör framsteg i oljemåleriets teknik, målar genrebilder
och små historietavlor - från vintern 1842-43 förskriva sig "Maria Eleonora
i kyrkan i Weissenfels vid sin gemåls likkista" samt "Karin Månsdotters och
hennes sons möte i Reval". De köpas av Konstföreningen, likaså "Malin Sture
och Erik Stenbock" och under de närmaste åren några små ryttartavlor. Han
har nu börjat studera hästar, har fått fast mark under fötterna och motser
framtiden med gott mod.
2.
1843 lämnar han Paris och reser till Rom. Han underrättar Wetterling,,
som nu får heta "padrone mio", om att han anlänt och är lycklig. Hans första
besök i Rom gäller Fogelberg - i dennes ateljé ser han Tor, Balder och
Apollo - och hans första utflykt är en tur i bergstrakten i sällskap med Egron
Lundgren och Palm.
Han behandlar ett par historiska motiv, och Fogelberg lovordar i brev till
akademien hans naiva uppfattning av dylika ämnen. Men då han 1845 söker
förlängning på stipendiet och som bevis på att han arbetat hemsänder "Slaget
vid Stuhm", säger han sig ha varit tvungen att "till större delen göra den utan
natur", varför den ej blivit "så färdig och utförd, som den måhända skulle
blivit med tillhjälp av säkrare källor än här äro att tillgå".
Tyvärr delas hans missbelåtenhet av konstens fäder hemma.
Fahlcrantz, Westin och Sandberg ha på akademiens vägnar granskat hans
bataljtavla. De medge, att han för en "rask och djärv pensel" men varna honom
för) överdrift i rörelserna, tavlan har teckningsfel och saknar "ädelhet och
sanning". Sandberg, som för länge sedan målat en stel, putsad och från all
ansats till rörlighet fri Stuhmtavla, uppmanar honom rentav att "rikta sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
