Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Karl Wahlbom -- Egron Lundgren - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 GEORG NORDENSVAN
i Aftonbladet som "en genialisk komposition, full av liv, sanning och
oöver-träfflig humor". "Hästdrift på kampagnan", som Edvard Bergh omtalar som
Wahlboms kanske vackraste arbete, är möjligen samma tavla. Den inköptes av
greve Moltke i Köpenhamn. En skördescen i solsken - målad i Bruxelles 1852 –
finns eller fanns i Sävstaholmsgalleriet. Typisk för konstnärens styrka och ej
minst för hans begränsning är "Hästar som vattnas". Den målades i Paris 1853,
blev då refuserad av salongsjuryn, hemsändes till Anckarsvärd, som ej kunde
finna någon spekulant, varpå Wahlbom bad akademien behålla tavlan.
Någon gång kan han rentav överraska genom målerisk must och kraft.
Nationalmuseum förvärvade 1904 en skiss "Oxar vid plogen". En bondgosse driver
fram två väldiga oxar, vita och brunfläckiga, pojken liksom terrängen är hållen
i asfalt, himlen i ljust blått och vitt, skarp solbelysning på djuren, saftiga
penseldrag. Effekten med sina häftiga motsättningar är lättköpt, naturligtvis
finns ej ett spår av lufttoner, men den färgstarka skissen, genomförd i en enda
stöpning, "medan geniminuten ännu varar", har en helt annan karaktär än
flertalet av Wahlboms målningar.
Jag vågar misstro katalogens uppgift, att denna skiss stammar från Italien.
Jag tror, att den tillkommit i Bruxelles eller möjligen i Paris 1852 eller 53.
Motivet - slätten, konturen med byn, poppeln och ej minst väderkvarnen -
synes mig vara belgiskt eller nordfranskt. Färganslaget är närmast påverkat av
Troyon eller Rosa Bonheur - den sistnämndes Labourage Nivernais utställdes
1849. Även Wahlboms oxfösares dräkt är från slokhatten till träskorna
densamma som ses på de franska tavlorna.
Frändskap med franska och tyska målare spårar man för övrigt både i
hans hästmotiv och i hans historiska målningar.
Hans sätt att se hästen i rörelse är tvivelsutan påverkat av Géricaults studier
- fastän Géricault målade med oändligt mycket bredare, djärvare pensel.
Wahlboms senare hästtavlor visa stark frändskap med Friedrich Gauermanns
liknande motiv: hästar som vattnas och hästar som skos.1 Helt och hållet
oberörd av Lessings konst - av tavlor sådana som dennes "Skyttar i ett
bergpass"2 - har väl ej heller Wahlbom varit. Huruvida de iögonfallande
likheterna mellan hans bataljmålningar och Wilhelm Camphausens äldre arbeten
ha sin orsak i gemensamma intryck av Lessing eller i en viss överensstämmelse
i lynnet och den konstnärliga uppfattningen, vågar jag ej avgöra. Wahlbom
talar i sina brev endast undantagsvis om konstverk och konstintryck. Att
Camphausen på utställningen i Bruxelles 1851 "har en förståndig och vacker
batalj", är det enda yttrande jag funnit av den ene fränden om den andres konst.
Wahlbom ägde större förutsättningar än de flesta av alla hans svenska
samtida. Om ock resultaten knappast motsvarade ansatserna, så skall likväl
1 Två av dem, målade 1852 och 53, finnas eller ha funnits i Berlins nationalgalleri.
2 Målad 1851, har funnits i Berlins nationalgalleri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
