Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 5. Byggnadsskolan - Karl Gustav Blom-Carlsson, John Haverman, Georg Teodor Chiewitz, Petter Johan Ekman, Viktor v. Gegerfelt, Johan Fredrik Åbom, Albert Törnqvist, Hans Jakob Strömberg - 6. Tidens arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR I:s REGERINGSTID 483
vi icke hava råd att bygga dyrt, vore det utan tvivel den bästa smaken att nyttja
våra torftiga materialer ärligt och utan att bedraga och söka perfektionen på
hederligt vis i formens enkelhet och linjernas val."
Dessa önskemål - som Nyström ej var ensam om - innebära en
förkastelsedom över försyndelser, som även han själv gjort sig skyldig till - han hade
ju växt upp i de klassiska skolreglernas liksom i materialförfalskningens tid -
och som allt fortfarande skulle odlas. Men utan all fråga förfäktade han sunda
grundregler.
Den fordran på ändamålsenlighet, på materialets äkthet, stilens renhet och
konsekventa genomförande Nyström riktade till lärjungar och yrkesbröder,
upptogs av Scholander. Själv sökare efter klarhet lade denne med minst lika stor
energi, konsekvens och uthållighet som föregångaren en solid grund för det unga
arkitektsläktets strävan.
Och själv blev han verksam ej blott som lärare utan som ritare och byggare.
Arkitekturen. Byggnadsverksamheten på Oskar I: s tid var varken storslagen
eller lysande, men väl belyste den smakbrytningen under detta övergångsskede.
Nyström representerar bland arkitekterna det gamla och Scholander det
unga släktledet. Men bland de gamla verkar ännu Fredrik Blom i Stockholm
och Brunius i Lund. Den senare är vid en retsam vigör. Under hela detta skede
bygger han kyrkor i Skåne och även norr ut i landet, och de, som han ej bygger
nya från grunden, ombygger och utvidgar han, Han bygger även herresäten,
och han fullföljer outtröttlig sina studieresor och sitt upplysningsarbete.
Blom kvarstår intill 1847 på en ledande ställning i
Över-intendentsämbetet, sedan han lämnat sin fleiåriga provisoriska
chefsplats. Efter honom står Blom-Carlsson som ämbetets förste
arkitekt (1848 ända till 1879). Till det yngre släktledet höra
Scholanders f. d. akademikamrater Haverman, Ekman och
Åbom samt Chiewitz och Törnqvist och i södra Sverige
Strömberg och Gegerfelt.
Nyttobyggnader uppföras för staten eller kommunerna
runtomkring i landet, och man börjar här och var experimentera
med olika stilar. Gammalt och nytt mötas. Traditionen från
nyklassicismen fasthåller Blom-Carlsson i
landshövdingeresidensen i Vänersborg och Växjö (1843 och 44) - långsträckt
fasad av ren och enkel form, långa horisontallinjer, två
våningar, dekorationen högst sparsam. I Göteborg bygger Ekman
börsen (1844-49) - fasaden på byggnadens kortsida utåt
Gustav Adolfs torg med arkader och kolonner i två våningar -
Karl Gustav Blom
(kallade sig från
1820-talets början
Blom-Carlsson),
f. 1799, d. 1868.
John Haverman, f.
1812, d. 1885.
Georg Teodor
Chiewitz, f. 1815,
d. 1862.
Petter Johan
Ek-man, f. 1816, d.
1884.
Viktor v. Gegerfelt,
f. 1817, d. 1915.
Johan Fredrik
Åbom, f. 1817, d.
1900.
Albert Törnqvist, f.
1819, d. 1898.
Hans Jakob
Strömberg, f. 1821, d.
1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
