Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Oskar I:s regeringstid - 8. Johan Peter Molin - 9. Karl Staaff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR I:s REGERINGSTID 495
avskjutit pilen", men med tanke på delta uppslag yttrar han, att "nordisk konst
tror jag bör studeras i norden för att få rätta stämpeln".
Molin utförde sedan ej denna grupp - Qvarnströms behandling av ämnet
tillkom ett årtionde senare.
I maj 1853, då hans fader avled, reste han huvudstupa hem, avsade sig
stipendiet och förblev sedan bofast i Stockholm. Han blev professor vid
akademien och residerade i Byströms villa på Djurgården.
9.
Hemma lever konstens gamla stamtrupp i lugn om också ej i ostörd frid.
Den som bland de gamla representerar ungdomen är Fahlcrantz. 1844 har
han fyllt sina 70 år, påstår visserligen, att han är "en gubbe, som snart intet
mera har kvar än minnen"1 men är vid god vigör, "målar och sprutar
sar-kasmer",2 målar lustslotten åt kungliga familjen och sina vanliga romantiska
landskap åt sina mecenater, deltager i alla utställningar och är en hedersman
särskilt i sitt förhållande till de unga. Vid 75 års ålder gifter sig den dittills
ståndaktige ungkarlen med "ett för sina år ganska ämabelt fruntimmer" ur det
Limnellska huset3 - 17 år före denna händelse hade han enligt den elake
Nyströms utsago "nyligen tillika med Limnell mistat den senares fru".4
Att de utövande konstnärerna hemma äro så fåtaliga är en ofta
återkommande klagan. "Få artister" har Wahlbom yttrat 1839. "Få finnas, som måla
åt Konstföreningen hemma", skriver Stack 1845. Qvarnström överraskar 1849
med yttrandet, att "i vårt land produceras så litet konstalster, att akademien
numera endast med svårighet vart annat eller vart tredje år kan hopsamla ett
så pass stort antal konstverk, att en exposition kan arrangeras, varpå allmänheten
kan inbjudas". Och Scholander yttrar 1856, att de nya konstföreningarna i
landet äro så många, att "våra svenska artister icke medhinna tributer åt hela
raden".
Konstnärskretsen i Stockholm är i själva verket ej så fåtalig, att detta bör
ge anledning till oro. De utvandrande komma dock tillbaka, och nu liksom förr
finnas åtskilliga, som stanna hemma av tvång eller av oföretagsamhet.
Den mest uppskattade av hemmasvenskarna från detta skede
var Karl Staaff.
Han var en älskvärd och vinnande personlighet - tyvärr alltför "artistiskt"
sorglös och föga hågad att arbeta ihärdigt och målmedvetet. Han blev aldrig
en av de förolyckade men ej heller en av dem, som tillvaratagit sina möjligheter.
Han tillhörde akademieleverna från 1830-talet, var prästson från Härjedalen
och hade kommit till Stockholm vid 15 års ålder. Vid 20 år målade han pris-
1 Brev till Stack 1847. - a Anckarsvärd till Fogelberg 1844. - 3 Qvarnström till
Fogelberg 24 febr. 1849. - 4 Nyström till Fogelberg 1832.
Karl Staaff, f. 1816,
d. 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
