Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 1. Läget vid seklets mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
KARL XV:S TID. KONSTVÅRD OCH KONSTVÅRDARE.
1.
Kort efter århundradets mitt vidtager ett nytt kapitel i nittonde seklets svenska
konsthistoria, en tid, som visserligen ej medför yppig blomstring men väl början
till ett uppsving.
Flera dugande konstnärer återbördades då till hemlandet, unga krafter togo
ledningen, konstskolorna rycktes upp och konstlivet fick snart en medelpunkt i
landets konung.
Den 7 maj 1853 hade dåvarande kronprins Karl gjort sitt inträde i
Konstakademien i egenskap av dess nyförordnade kansler. Preses, gamle M. G.
Anckarsvärd, såg i hans inträde "gryningen av ett nytt, lyckosamt tidsskifte för den
svenska konsten" och hälsade honom som en rikt begåvad konstbroder.
I sitt svar på preses’ välkomsthälsning yttrade kronprinsen:
"Vi hava ett härligt land, visserligen icke strålande av solglans men så mycket
mera av allvar och styrka. Vår historia och våra traditioner äro rika och poetiska,
fulla av ädla minnen, som med skäl utgöra vår ära och vår stolthet.
Fäderneslandets historia och natur blive fördenskull huvudföremålet för vår konst - de
bilda samfällt ett tempel, däruti konstnärens arbete tillika skall bliva en dyrkan
av naturens herre, den allsmäktige."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
