- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
23

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 4. Karl XV konstlivets centralgestalt - 5. Scholander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För spridande av konstbildning verkade August Sohlman och efter honom
C. R. Nyblom och L. Dietrichson genom konsthistoriska föreläsningar vid
Konstakademien. Sohlman uppehöll hos ungdomen intresse för nordisk nationell konst.
För konstnärlig smak arbetade månadsskriften Litografiskt allehanda, som
startades 1859 och levde till 1865. Den fick då en efterträdare i Ny illustrerad
tidning, som bland sina medarbetare räknade Scholander, Höckert, Dardel,
Bergh, Malmström, Dietrichson, Eichhorn. Tidningen följde med
uppmärksamhet företeelserna på konstens område i Sverige och utlandet och återgav en
mängd konstverk i avbildningar, som tillfredsställde tidens fordringar.

För konstslöjdens höjande ivrade man genom att utveckla och understödja de
tekniska läroverken, som sågo sina lärosalar besökas av talrika unga
slöjdidkare. Den av Mandelgren stiftade söndagsskolan för hantverkare, som öppnats 1844 i
akademiens hus, hade nu växt till Slöjdskolan, som övertagits av staten och 1868 fick
omfattande och för sin tid storartade lokaler i eget hus vid Mästersamuelsgatan.

Om man får tro allt, som är skrivet om denna tid, lyckades konstens främjare särdeles väl i sina försök att sprida kunskap och intresse. Den förut ganska likgiltiga allmänheten - skrev Dietrichson 1875 i texten till de ur Ny illustrerad tidning hämtade "Svenska målares tavlor" - förvandlades till "ytterst varma vänner av konsten, till mecenater, som med glädje och iver uppskatta och tillhandla sig konstverk".

Dietrichson såg då tillbaka på ett avslutat skede. Helt och hållet efter bokstaven
böra vi ej uppfatta lovorden. Andra röster från samma tid tala ett annat språk.

F. v. Dardel. Amtman Kyhn och statsrådet H. Forssell.
Teckning 1877.

5.

Även det allra vackraste har sina skymningar, hade Ture Wennberg yttrat på
tal om konstens läge under Gustav III:s hägn.

Missnöje och missnöjda finnas även på Karl XV:s tid. Konstnärerna äro ett
oförnöjsamt och knotlystet släkte, som har svårt att låta sig nöjas.

De som trivas bäst äro de, som ej begära annat än att få sköta sitt värv i fred

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free