Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 7. Scholander som arkitekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
puts, han liksom hans yrkesbröder där arbeta - de måste nöja sig med att sträva
efter en vårdad detalj behandling med de medel, som finnas att tillgå.
Med skicklighet och smak löste Scholander de byggnadsuppgifter, som
förelades honom. De byggen, han fick genomföra, äro behärskat, lugnt, måttfullt
hållna, de äga rytm och spänstighet, och de dekorativa detaljerna äro ritade
med stilsäkerhet och kunna innebära friska och självständiga uppslag.
I Stockholm lämnade han flera prov på sin ståndpunkt som byggkonstnär.
En av hans lärjungar, Hugo Hörlin, har i en studie 1891 1 givit följande utlåtande
om några av dessa byggnader:
"År 1849 uppgjorde han ritningarna till Warodellska huset n:r 82 vid
Drottninggatan i Stockholm, vilken byggnad i all sin enkelhet helt säkert är en
av de noblaste och verkningsfullaste i huvudstaden. Den påminner om de
romerska palatsen, men är mindre pompös och mera borgerlig till sin karaktär.
Proportionerna äro väl avvägda och detalj behandlingen är måttfull och fin, det
vilar något personligt över det hela, som ger byggnadsverket organiskt liv och
sammanhang. Särskilt är portalen originell.
Har Scholander uti denna byggnad visat en i sitt slag typisk lösning av
storstadshuset för flera hushåll, så har han i det Barclayska huset vid
Kungsträdgården lämnat ett framstående exempel på privatpalatset, avsett för blott en
familj. Byggnaden är endast uppförd i tvenne våningar, en rådande bottenvåning
och en lägre övervåning, men detta oaktat nedtryckes ej det relativt lilla huset
av sina 4- å 5-våningsgrannar. Detta torde bero dels på dess större och väl
proportionerade våningshöjder, dels ock av den på samma gång kraftiga och
nobla detalj behandlingen. Dekorationens huvudkaraktär är väl italiensk-grekisk,
men granskar man den närmare, skall man finna, att de antika förebilderna
bearbetats med stor frihet, självständighet och smak. Ja, uti listverket mellan de
båda våningarna se vi en ornamentslinga, bestående av stiliserade tistelplantor,
vilken har något götiskt i sin karaktär, men som icke dess mindre på ett
förträffligt sätt harmonierar med byggnadens övriga dekoration.
I den för tre årtionden sedan uppförda tekniska högskolan har man tillfälle
att iakttaga, huru Scholander understundom närmade sig en modernare
uppfattning av arkitekturen, huru det konstruktiva bröt sig fram i det dekorativa, huru
han, då det var fråga om nya behov, nya uppgifter, förstod att bryta med det
traditionella och ikläda det nya en passande skrud. Hade den storartade
skolhusbyggnaden blivit utförd i t. ex. rohbau och kalksten i stället för i puts, hade den
helt säkert varit ett riktigare uttryck för sin upphovsmans tanke, på samma gång
den skulle ha lämnat ett i alla avseenden varaktigare minne åt hans konstnärskap.
Främst bland Scholanders skapelser sätta vi dock kanske mosaiska synagogan
i Stockholm. Här har hans fantasi haft större frihet; han har upptagit och fritt
1 I Nordisk tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
