Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 7. Scholander som arkitekt - 8. Arkitektur och arkitekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pades med överrik dekorering, "guld på guld", överförde han modern smak från
andra kejsardömets Paris till Karl XV:s Stockholm. Åtskilligt av denna grannlåt
är tillverkad av gips och papier-maché och dessutom klumpigt utförd. Hantverksskickligheten var på denna tid intet att skryta med - trots skolor, föreläsningar
och utställningar "står det rasande illa till med våra hantverk", skrev Scholander
ännu 1877.
Samtidigt med de båda prålande slottsgemaken utförde Scholander inredningen
av Nationalmuseum. Där härskar ingen sökt effekt, rummen utgöra en ståtlig
och värdig miljö för samlingarna.
Att Scholanders verksamhet som kritiserande och rådgivande arkitekt i
Överintendentsämbetet och i ännu högre grad som lärare blev av större betydelse än
hans alster som byggare torde stå utom allt tvivel. Åt sin skola hängav han sig
under en trettiofemårig verksamhet med aldrig sviktande intresse och uthållighet.
Om arkitekturen var hans lagliga fästekvinna, så var skolan hans hj ärtebarn och
stolthet. En barsk och fordrande lärare var han, men lärjungarna kunde ej annat
än uppskatta hans skarpa omdöme och hans väckande, alltid livfulla
undervisning, kryddad av lärdom och av rörlig och blixtrande fantasi.
8.
Arkitektur och arkitekter.
Det är uppenbart, att arkitekturen vid denna tid ej längre är den ledande, smakbestämmande konstarten, den är en konstart bland de andra, man tänker i själva verket minst på den, när man överblickar tidens levande svenska konst.
Eget nog söker man förgäves i vår byggnadskonst någon påverkan av museibygget. Fastän ett förtjänstfullt, helgjutet verk av en skicklig arkitekt, står Nationalmuseum som en främling i vår huvudstad, liksom dess upphovsman var en tillfällig gäst i vårt land. Att äkta material där användes ledde ej heller till efterföljd - man betvivlade med full rätt den i museibygget använda kalkstenens hållbarhet i vårt klimat.
Bland Scholanders samtida arkitekter funnos aktningsvärda förmågor, som
åstadkommo redbara arbeten enligt tidens fordringar.
Denna tids arkitektur visar ej övermått av fantasi, av dristighet eller
självständighet, lika litet som av effektsökeri eller nyhetslystnad. Den visar kunskap,
odlat formsinne, ofta väl studerade detaljer, den går i givna spår och har bland
annat den förtjänst, att den inpassar sig i stadsbilden utan att göra väsen
av sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
