Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Karl XV:s tid. Konstvård och konstvårdare - 8. Arkitektur och arkitekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Törnqvist, som förut i hotell Rydberg åstadkommit ett förtjänstfullt
byggnadsverk - sedermera skadat genom ändring av bottenvåningen och slutligen
rivet till ytterligare skada för platsen - gav ateljéhuset vid Kungsträdgården ett
yttre, som förträffligt anger dess ändamål. Det är måttfullt i hållning och
utsirning, den ornamentala prydnaden är företrädesvis samlad i översta våningen med
statyer i nischer mellan de stora, rikt inramade ateljéfönsterna. Blanchs kafés
verandor och dithörande äro senare tillsatser. I tillbyggnaden av
Vetenskapsakademien - förra Westmanska palatset - gav Törnqvist ett gott prov på
pietetsfull modernisering av en nyklassisk byggnad.
Edelsvärd hade i sina byggningar för järnvägarna givit goda uppslag -
stationen i Uppsala var särskilt en god typ med livlig, osökt rytmiskt uppdelad
fasad (1865).
Stockholm fick under detta skede sin sammanbindningsbana - oklokt och
utan förutseende framdragen genom starkt trafikerade platser.
Övriga planer på stadens "förskönande" medförde inga resultat.
Helgeandsholmsfrågan ventilerades, ett par förslag uppgjordes av Åbom och Edelsvärd
och blevo liggande. Likaledes debatterades frågan om nytt kommunal- och
polishus. Arkitekten L. Hedin uppgjorde förslag, där byggnaden ställdes än vid
Munkbron och än vid Slottsbacken.
1866 framlades ett förslag till stadsholmens totala omreglering, raserande och
förnyande, modernt rätlinigt och rätvinkligt.
I stadens silhuett tillkom en prydnad, Östermalmskyrkans kupol. Sedan flera
olika ritningar - den äldsta från 1856 - blivit förkastade, antogs Scholanders
förslag till kupol 1862, och efter smärre ändringar sattes bygget i gång och var
avslutat 1868. Kupolens vackra linjer göra god effekt i stadsbilden, på nära håll
sedd vill den ansenliga överbyggnaden ej smälta rätt i hop med den relativt lilla
kyrkan - något som Scholander förutsagt.
Byggnadsverksamheten i landet omfattade de vanliga uppgifterna: kyrkor,
läroanstalter, vårdanstalter, rådhus, teatrar, privathus, herrgårdar. Strävan efter
nordisk stil medförde fornnordiska villor. På de stora utställningarna i utlandet
väckte de en viss uppmärksamhet och hemma redde en och annan patriot sitt
hem i denna mera norska än svenska stil.
Brunius’ upplysningsarbete hade medfört tegelbygge, kyrkligt och profant. På
1860-talet tillkommo i västra Sverige flera gotikkyrkor i rohbau av Edelsvärd,
J. A. Westerberg o. fi. Engelsk påverkan hade här spelat in. I Stockholm
uppstod den lilla Engelska kyrkan av en engelsk arkitekt.
En och annan av de gamla kyrkorna hade blivit iståndsatt. Linköpings
domkyrka reparerades under många år av bröderna August och Johan Robert
Nyström. Västerås domkyrka började restaureras 1859 efter ritningar av P. J.
Ekman, Örebro kyrka 1863 av A. V. Kjellström, Lunds domkyrka av Zettervall.
Och uppslag till reformer inom kyrkobygget gavs av Langlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
