Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Sverige, 1870-talet - 3. Utställningarna 1875 och 77 - 4. Reformer inom akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 GEORG NORDENSVAN
dilettantism hos de utövande och "överseende fördragsamhet hos de mottagande".
Men även han påminte om de tryckta konjunkturerna - konstens avnämare äro
få och konstnärerna ställda på förknappning.1
Läget var ovisst och osäkert, konstvännen levde i avvaktande spänning.
4.
Inom akademien arbetades på ändringar i reglementet, på nya förordningar
och ny lönestat, på möjligheten att få större utrymme och på reformer inom
skolorna.
Förslag till nybyggnad, placerad i Humlegården, inlämnades till K. Maj :t 1875
men ledde till intet resultat. Akademiens besittningsrätt till dess byggnad vid
Röda bodarna gällde enligt Gerhard Meyers donationsskrivelse 1775 uteslutande
så länge denna byggnad av akademien användes till konstskola. Ombyggnad av
det gamla akademihuset blev alltså det närmaste önskemålet. Frågan stannade
vid uppslaget ett tiotal år framåt.
Reformerna inom skolväsendet medförde ett koncentrerande av akademiens
undervisningsverksamhet. Den nyorganisation av de tekniska läroverken, som
genomfördes av ecklesiastikministern F. F. Carlson 1875 och följande år,
medförde för akademien överflyttandet av dess byggnadsskolas nedre avdelning till
Teknologiska institutet (nuvarande Tekniska högskolan). Den förberedande
teck-ningsundervisningen - Principskolan - övertogs samtidigt av Slöjdskolan, som
nu fått namnet Tekniska skolan.
"Principen" hade existerat i ett århundrade. Den var en lämning från den tid,,
då akademien var skyldig att sträcka sin verksamhet till "fabriker och
hantver-kerier i gemen". Där hade tusentals pojkar trängts om platserna vid
ritpulpe-terna. Tvivelsutan hade många begåvningar där blivit upptäckta, men säkert hade
Scholander rätt i sin förargelse över, att denna skola lockat alltför många
ungdomar in på den magra artistbanan. Just därigenom att "den rent konstnärliga
högre institutionen" omfattar även de förberedande klasserna, förledas
nybörjarna - "där ej avgjord omöjlighet hindrar" - att rikta tankar och håg åt
det artistiska hållet och förlora lusten att "såsom skickliga arbetare i yrken
tillhörande konstindustri eller därmed besläktade intaga hedrande om ock mindre
bemärkta platser".
Då Scholander påpekade detta missförhållande i ett av sina öppenhjärtiga
vänbrev,2 hade Principskolan blivit indragen. Den upphörde med utgången av
höstterminen 1878. Nybörjarna voro nu hänvisade till de tekniska läroverken.
Byggnadsskolans reformerande hade dryftats inom en för den tekniska
undervisningens ordnande tillsatt kommitté. I enlighet med dess utlåtande föreslog
1 Aftonbladet maj och aug. 1879. - 2 Till C. G. Estlander nyårsdagen 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
