Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Svenska parisare, 1870-talet - 4. Hugo Salmson - 5. August Hagborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan. I bakgrunden syns en del av byn och en lätt, gråblå vårhimmel med sol
bakom molnslöjan.
Från 1883 tillbragte Salmson sommaren i regel i Skåne - där naturen påminde
honom om Picardie. Han utställde fortfarande i Paris, sålde ett skånskt motiv,
fyra barn "Vid grinden i Dalby" till franska staten - som även inköpt
"Konfirmanderna" - målade skånska interiörer med typer skarpt karakteriserade och
säkert inställda i sin miljö: "Gumma vid spinnrocken", "Hos arrendatorskan".
Han hade likväl ej helt övergivit sin gamla kärlek till historisk kostymgenre.
Jämte friluft och bondtyper hade han målat ett par 1700-talsmotiv - förnäma
interiörer, snitsigt tillskurna dräkter och brokiga stoffer. "En repetition av
Tartuffe" (1881) blev en elegant rokokoillustration. Fjärde aktens älskogsscen
utspelas med lekfullt galanteri. Samma praktinteriör utgör miljö för "Bébés
porträtt", som blev ett tomt grannlåtsstycke.
Bland de samtida svenska målarna var Salmson ej en av de starka
konstnärliga individualiteterna men väl en av dem, som bäst kunde sitt hantverk. En
så genombildad målerisk teknik, som han arbetade sig till, kunde ingen av hans
kamrater bland figurmålarna uppvisa, men väl ägde flera av dem vida mera
ursprunglighet, känsla och innerlighet. Han fick sin betydelse som den bland de
våra, som hemma gav programmet för det franska valörmåleriet. Han var ingen
hänsynslös och brutal vågbrytare, ej heller en stark konstnärsande men väl en
smidig och skicklig yrkesman. Hans konst var minst av allt facil, han hörde ej
till dem, som arbetade ledigt och fort. Personligen föreföll han kall, korrekt,
igenknäppt, som "un silencieux" presenterades han i ett parisiskt galleri av
konstnärsporträtt.
5.
August Hagborg, f. 1852, d. i Paris 1921.
I bredd med Salmson nämndes ofta som hans tvillingbroder
inom den svensk-franska konsten August Hagborg.,
huvudsakligen därför att de båda räknade sin framgång från samma dag
men även därför att deras utveckling företedde åtskilliga gemensamma drag.
Hagborg - till börden göteborgare - hade under akademitiden 1872-74
målat några små genretavlor - "Snyltgäster", "Köksinteriör", "Barn begapande
en fågelskrämma". I Paris försökte han sig till en början på kostymgenren. Med
vårdat och elegant föredrag målade han små figurer i dräkter från direktoriet:
ett ungt par, som sitter på en marmorbänk i en trädgård, ett sällskap av kortlivade
damer och av herrar i långsvansade frackar samlat i en park, eller dansar ett
par italienska barn för societeten på sandplanen utanför en paviljong.
Något område, som han kunde kalla sitt, hade han ännu ej. På salongen 1876
utställde han "Gavroche" - parisergaminen sitter i ett gathörn och studerar
Le Figaro. Tavlan förekom på akademiens utställning i Stockholm 1877 och
August Hagborg, f.
1852, d. i Paris
1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
