Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Svenska parisare, 1870-talet - 10. Vilhelm von Gegerfelt, Mauritz Lindström, Oskar Törnå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tunga. Han hade varit målarlärling och var 20 år fyllda, då han började teckna
i "principen". 1870 fick han kunglig medalj för "nordiskt landskap i
morgonbelysning", 1872 gav han sig ut till Dusseldorf, 1875 fick han resestipendium
och reste då gladeligen till Paris.
Där väntade honom den nya födelsen.
Salongen -. skriver han hem - har givit honom en så grundlig läxa, att allt,
som han förut lärt, nu får "gå över bord". Nu gäller det att börja om med abc
och gå lös på studiet av den levande naturen. Fransmännen ha visat honom vägen
-. framför alla beundrar han Corot och Daubigny.
Vägen var knagglig till en början. Han rapporterade, att franska målare ryckte
på axlarna åt hans första studier, men att de nu säga "pas mal". Han var den
förste bland de våra, som målat studier färdiga
direkt efter naturen. Fyra motiv från
Fontaine-bleauskogen och från Grez - han var den förste
svensk, som målade i det sedermera ryktbara Grez
vid Loing - ha hamnat i Konstakademien.
Åtminstone en av dessa studier, ett skogsparti med
frodig grönska, tidig höst, är att räkna till det mest
omedelbart friska de samtida parisersvenskarna
åstadkommo. På salongen 1877 väckte han
uppmärksamhet med två stora tavlor, som omedelbart
fingo köpare, och ännu större uppseende väckte
han i Stockholm, då han efter sin återkomst året
därpå utställde sina studier. Av dem lärde sig
ungdomen hemma att lita på sina egna ögon och att
okonstlat måla sina friska intryck.
Det var likväl långtifrån det nyaste nya av
målerisk uppfattning eller målerisk teknik, Törnå
förde med sig utifrån. Han slöt sig till den riktning, vars representativa namn
äro Daubigny, Pelouse, Clays. Till luministerna kan han lika litet räknas som
till impressionisterna.
Vad ban lärt i Frankrike tillämpade han sedan på svensk natur. Han gjorde
studier i södra Östergötland och i stockholmstrakten, studier som i regeln i
friskhet och omedelbarhet stodo högre än de tavlor, han utarbetade med ledning av
dem.
Sökandets år i Paris var hans lyckligaste tid. Hemma stannade han i växten.
Han hade givit vad han hade att giva, ägde ej självförnyelsens gåva.
Oskar Törnå.
Foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
