Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Konstnärsschismen. 1880-talet - 2. Missnöje bland parisersvenskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 GEORG NORDENSVAN
och anordnade där ett par specialutställningar, bl. a. av Markus Larsons och
Höckerts alster. Men i regeln var det obetydliga arbeten, dessa föreningar hade
att framvisa - tavlor lämpliga att vid jultiden utlottas till medlemmarna och
att falla den stora publiken i smaken - och tämligen kritiklöst fylldes
utställningarna av konstverk, i betänklig omfattning uppblandade med alster av an*
språksfull dilettantism.
På hösten utställdes på Nationalmuseum de konstverk, som blivit hembjudna
till statsinköp.
Från och med 1873 var det årliga inköpet anförtrott åt "Statens inköpsnämnd",
som utgjordes av de fem ständiga ledamöterna av Nationalmuseets nämnd,
förordnade av Kungl. Maj :t, och dessutom av tre akademiledamöter, valda inom
akademien, och av tre "konstälskare", utsedda av museinämnden.
Statens inköpsnämnd kunde av svenska konstverk endast inköpa sådana, som
av konstnärerna blivit hembjudna till inköp och på bestämd tid insända till
bedömande. Bland under åren 1873-80 inköpta målningar var Kronbergs
"Jaktnymf" huvudnumret. Fransk modernism mötte inga sympatier hos
inköpsnämnden. Tornas landskap från Södermanland, som förvärvades 1879,
representerade ensam inflytande av nyare fransk skola. Man vägrade plats i museet
för så representativa konstverk som Gegerfelts "Kritklippor i Normandie" och
Salmsons "Vitbetsrensare".
Under början av åttiotalet valde nämnden uteslutande skulpturverk:
Hasselbergs "Snödroppen" 1881, Börjesons "Yngling betraktande en sköldpadda"
1882.
Akademiens våruppvisning av elevernas arbeten från det gångna läroåret kunde
rentav kallas Stockholms "salong". Där fick man se den yngsta svenska konsten,
och den stockholmska konstälskaren hade där tillfälle att för en ringa penning
förvärva en och annan väggprydnad.
Det som väckte harm hos våra emigranter var ej minst akademiens njugghet i
fråga om anordnandet av utställningar. Scholander hade i ett av sina anfall av
missmod skyllt på bristen på framstående konstverk att utställa.
Det visade sig emellertid, att man på andra orter inom landet kunde
hopsamla en mer än tillräcklig mängd konstverk av värde för att kunna anordna
intresseväckande och lärorika översiktsutställningar.
"Quel courage!" utropade Scholander, då han fick höra talas om, att en stor
skandinavisk konstutställning förbereddes i Göteborg 1881.
Denna utställning, som för övrigt hade ett storartat ekonomiskt resultat - där
såldes konstverk för 100,000 kronor –. visade, hur föga det lilla av konst, man
fått se på de permanenta småkrafsutställningarna i Stockholm, var representativt
för konstens ståndpunkt.
Sommaren 1883 medförde åter en skandinavisk utställning, denna gång i
Köpenhamn. Sverige var där representerat av 152 konstverk. Bland de 75 ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
