Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Konstnärsschismen. 1880-talet - 2. Missnöje bland parisersvenskarna - 3. 1885, akademiens jubileum och oppositionens utbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 GEORG NORDENSVAN
gällde möjligheten att på egen hand anordna en utställning hemma, att - som
Josephson yttrade i ett brev - "en gång visa Stockholm vad som på senare
tider uträttats i Paris, eftersom de ingenting göra för att följa med den nya
tidens strävanden".
I maj var beslutet fattat och bestämt, att utställningen skulle äga rum
nästföljande år.
3.
Efter så många år av torka inom utställningsväsendet såg det
nu ut, som om Stockholm inom ett år skulle få två
utställningar.
1885 skulle Konstakademien uppleva 150-årsdagen av sin tillvaro. I oktober
1884 väckte Dardel inom akademien förslag att fira detta bemärkelseår med en
utställning. Förslaget avstyrktes av förvaltningsnämnden, som ansåg att
förberedelsetiden var alltför kort. Men akademien beslöt likväl vid sitt sammanträde
29 november, att utställningen skulle äga rum. Rosens förslag, att den
uteslutande skulle omfatta arbeten, utförda av akademiens ledamöter eller agréer,
vann ingen tillslutning. Det beslut, som fattades, gällde en allmän utställning.
Beslutet medförde, enligt Dardel, oändliga diskussioner".
Tiden var orolig. Ställningar och förhållanden inom konstvärlden hade börjat
tilldraga sig en obehaglig uppmärksamhet även utanför konstnärskretsarna.
Dardel antecknade, att "anfall på akademien förekommit i pressen" och att vissa
artiklar hade "väckt upp herrar professorer ur deras flegmatiska lugn".
Som författare till dessa anfall nämnde Dardel1 "hrr Josephson, Nordensvan
och Warburg".
Den sistnämnde hade redan ett par år förut påpekat det rådande missnöjet bland
konstnärerna och svagheter inom konstledningen. Han upptog ämnet i en artikel
i kalendern Svea för år 1885 - den utkom till julen 1884 - behandlade där
splittringen inom konstvärlden, bitterheten mellan akademien och dess före detta
elever, som börjat bli kronisk, bedrövligheten med våra konstutställningar,
missförhållandet mellan statens rundliga anslag till konstundervisningen och det lilla
anslaget till inköp av konstverk -. vilket Scholander förut påpekat i brev -
m. m. Han förordade ett ingripande från konstnärernas sida: "Det går
emellertid icke i längden, att nästan allt vad vår konst äger av livskraft och framtid
håller sig på avstånd från de kretsar, som i hemlandet leda konstutvecklingen,
under det att akademiens professorer å sin sida leva i avstängd förnämhet från
den unga konsten och anse sina förra elever halvt om halvt såsom motståndare,
när de fordra utveckling i enlighet med Europas konst."
Min artikel, "Konstakademien, konstföreningarna och konsten", daterad juli
1884, tryckt i tidskriften Ur dagens krönika haft. 3-4, var långtifrån ett "anfall".
Den gav sitt erkännande åt akademiens skolor - detta stick i stäv mot den
flera gånger framkastade åsikt, att eleverna ingenting lärt - föreslog en och
1 Dagboken 15 dec. 1884.
1885. Akademiens
jubileum och
oppositionens
utbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
