Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Konstnärsschismen. 1880-talet - 3. 1885, akademiens jubileum och oppositionens utbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRSSCHISMEN. 1880-TALET 251
annan reform, exempelvis gemensam undervisning åt män och kvinnor, yttrade
sig däremot skarpt mot konstföreningarna, likaså mot den gällande metoden för
statens konstinköp och påpekade saknaden av en årlig utställning,
Josephsons två uppsatser "Om den konstnärliga uppfostran i Stockholm"
- daterade Paris 20 och 23 oktober - inflöto i Dagens Nyheter 29 nov. och
11 dec. De utdömde det akademiska undervisningsväsendet, gingo för övrigt i
samma riktning som Egron Lundgrens, Scholanders, Estlanders med fleras
yttranden.
Liksom Scholander och Lundgren kom Josephson till den slutsats, "att
akademien, sådan den nu är, egentligen blott är ett stort och dyrbart skryt, som
arbetar emot tidsandan och den sant konstnärliga utvecklingen. "Akademien
är", enligt Josephson, "en reträtt för medelmåttan, som sedan sitter där och
uppmuntrar andra medelmåttor och försöker så länge som möjligt att hålla
talangen nere och förargar sig grön, om den springer dem ur händerna och
svingar sig upp på sin egen häst."
I sin andra artikel föreslog Josephson en och annan reform vid skolorna:
att eleverna skulle få välja sina lärare, att dessa skulle utses för tre år och sedan
ej få stanna, att stipendierna skulle utdelas på förslag av eleverna, varigenom
skulle "förekommas allt krypande och bockande", att prisämnen skulle av
skaffas m. m.1
När Josephson skrev dessa "alarmartiklar", var han redo att taga befälet i ett
befrielsekrig mot den akademiska despotismen. Han "mötte oss" – skriver
G. Pauli - "med minen av en fältherre, som går att ordna en batalj".2 Till
Hasselberg, som för tillfället befann sig i Göteborg, skrev Josephson den 21
dec.:8
"Upproret är snart i full låga. Jag har redan uppsatt en adress till akademien
och fått en del underskrifter, det är ett förslag till akademiens fullständiga
omstöpning. Jag hoppas få ditt namn. Ifall du är i Göteborg ännu, när jag
reser hem, så kommer jag att taga den vägen för mina namnteckningars skull.
Jag känner en frihetsfågel flaxa kring mina tinningar och jag får ingen rö,
förrän jag ser honom flyga ut.
Din gamle Joseph."
Josephsons skrivelse till akademien debatterades och konstnärer på andra
orter tillspordes om deras ställning. Romkolonien svarade, "att fastän
densamma ställde sig sympatisk till aktionen––ja ville gå längre än vi -
föredrog den dock att tills vidare intaga en avvaktande, mycket avvaktande
hållning".4 De tre svenskarna i London, Hägg, A. M. Lindström och Zorn, in-
1 De båda uppsatserna äro omtryckta i K. Wåhlins Josephsonmonografi.
2 I "Konstnärsförbundet, en historik" Ord och bild 1905.
3 Brevet hittills ej offentliggjort.
4 G. Pauli i den nyssnämnda uppsatsen i Ord och bild 1905. Svarskrivelsen från Rom var
undertecknad av Kronberg, Brambeck, T. Lundberg och G. Clason - de två sistnämnda
akademiens stipendiater.
Anledningen varför Kronbergs namn saknades under opponentskrivelsen var - enligt
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 31 mars 1885 - ej den "att han ej velat erkänna
önskvärdheten av akademiens ombildning eller instämma i adressens förutsättningar utan
därför, att han anser de gjorda reformförslagen otillräckliga samt håller före, att skolan helt
och hållet bör skiljas från akademien och dess högre klasser överlåtas på fria mästare".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
