- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
253

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Konstnärsschismen. 1880-talet - 3. 1885, akademiens jubileum och oppositionens utbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTNÄRSSCHISMEN. 1880-TALET 253

tiden, på det att icke eleverna må komma i den svåra belägenheten att på sätt
och vis nödgas avsätta sin lärare.

Undervisningen är nu splittrad på för många händer; den erforderliga
enheten och följdriktigheten inom densamma saknas, vad den ena läraren
tillråder, frånråder ofta den andra,

Vi anse det för ett missförhållande, att icke den ringaste hänsyn tages till
eleverna, när det gäller val av lärare. För närvarande kan man påtvinga eleverna
sådana, för vars konstriktning de alls icke äga böjelse. En långt större
samverkan, ett innerligare förhållande mellan de ena och de andra äro nödvändiga.

Bibehållandet av Kungl, medaljen är oegentlig, i det densamma icke
ovillkorligen har till följd stipendium. I stället för att vara en uppmuntran bliver
medaljen på så vis ofta en orsak till felslagna förhoppningar.

Vi hålla vidare fore att bibehållandet av titel- och rangväsendet står föga i
samklang med den personliga likställigheten mellan konstnärerna.

Slutligen vilja vi särskilt framhålla den fullkomliga frånvaron av en ordnad
bildhuggareskola.

För att ytterligare antyda den riktning, i vilken vi anse att en reform bör
företagas, tillåta vi oss att till prövning för den blivande kommittén framlägga
följande utkast till ett reformförslag.

Ledamöternas grupp kvarstår, bestämmande över akademibyggnaden,
skötandet och placeringen av akademiens medel, valet av nya ledamöter, ordförande,
sekreterare, bibliotekarie, föreläsare i konsthistoria och lärare i anatomi.

Uteslutande böra konstnärer väljas till ledamöter och inga inländska
hedersledamöter vidare utnämnas.

Titlarna: kunglig målare, professor och agrée avskaffas tillika med uniformen
och all militärisk rang.

Direktörsbefattningen vid akademiens skolor indrages.

Sekreteraren sköter alla löpande ärenden, och ledamöternas ordförande är
hela akademiens högste styresman.

Den gamla indelningen av årsklasser, "antik och modell", borttages.

Fem skolor upprättas: en för arkitekter; en för bildhuggare; två för målare
och en för målarinnor.

Endast en lärare väljes för varje skola. Han äger ensam rätt att bestämma
över dess arbetsplan och i densamma upptaga elever.

På förslag av de elever, som studerat minst två år vid akademien, tillsätter
akademien lärare i skolorna.

Lärare väljas endast på tre år och få icke omväljas; men åstunda eleverna,
efter tre års mellanrum, omvälja en lärare från förr, bör därvid intet hinder
finnas.

En gång i månaden göra de olika skolorna en jämförande utställning, sluten
för allmänheten.

Kungl, akademien föranstaltar årligen en skandinavisk konstutställning och
utväljer tillika med de utanför akademien stående konstnärerna en jury, som
äger att antaga eller förkasta de inlämnade arbetena.

Då akademiens eller statens resestipendier bliva lediga, föreslår ovannämnda
jury hos akademien stipendiater bland de av svenska utställare, vilkas arbeten
synas den därtill föranleda, utan hänsyn till om utställarna, kvinna eller man,
studerat vid akademien eller ej.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free