Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Åttiotalets pariser svenska målare - 2. Ernst Josephson - 3. Hugo Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 GEORG NORDENSVAN
rörd situation, uppståndelsen under ett spelparti, då en herre i kretsen blivit
misstänkt för falskt spel. Den måleriska hållningen, där svart och rött dominera,
herrarna i svart, interiören i rött, var kraftfull och väl avvägd, situationen livligt
och åskådligt skildrande, figurerna skarpt karakteriserade. Men för utförandet i
detalj tycks målaren ha saknat intresse eller tålamod.
Smärre uppgifter behärskade han gott, genrer som "Byskvaller" - några
svartklädda bondkvinnor på bygatan - den fridfulla, milt tonade idyllen
"Höstsol" -. en gammal kvinna i solstänk under lövträd - och den spinnande gumman
vid brasan, en sagans häxa, placerad i brytning av dagsljus och eldsken,, en
egendomlig och egenartad, starkt suggestiv målerisk fantasi.
1888 på sommaren återkom Josephson till Sverige, sinnessjuk, utbränd. Det
akuta utbrottet av hans sjukdom blev snart övervunnet, men han var en bruten
man. Inemot två årtionden hade han ännu att leva, ofta sysselsatt med att
utforma sin fantasis skapelser i bild. Den stridbare trotsaren blev en blid
drömmare, som levde sitt eget liv i ostörd harmoni, nu befriad från ärelystnad,
lidelser och livsångest. Själssjukdomen frigjorde hans ingivelser, som fladdrade
sällsamma, ogripbara, obundna av varje krav på formel realitet. Han tecknade
otaliga bilder och gestalter ur historien, dikten och fantasien, kompositioner i
konturteckning i böljande, slappa linjer, ibland med isättningar i ett minutiöst
prickmaner. Sinnet för människokroppens proportioner hade han förlorat, formen
var famlande, obehärskad men med en viss följdriktighet driven ut i det extrema.
Med penseln i handen kunde han i ljusa stunder ge uttryck åt romantiska
färgfantasier av smältande glans eller åt visioner av brinnande intensitet.1
3.
Hugo Birger. Hugo Birger var i många avseenden Josephsons motsats. Han var
ingen svärmisk natur, var minst av allt målarpoet, ej intellektuellt lagd, var en
solskensnatur, en sorglös artistvagabond och målade livets glada utsida. Men
hans lättsinne hade sina gränser och hans konst uttryckte aldrig excentricitet och
laisser aller-lynne. Han målade samvetsgrant och med kärlek till arbetet.
I Paris övade han sitt öga och sitt handlag med små delikata och mjuka
friluftsstudier och interiörer, gärna upplivade av unga elegant skrudade damer.
1 En separatutställning i Stockholm 1893 gav en första överblick av Josephsons
konstverksamhet. Sedan dess har flertalet av hans verk hamnat i våra offentliga samlingar.
Nationalmuseum äger "Näcken" -. det senare exemplaret, det tidigare har med Fiirstenbergs
galleri gått till Göteborgs museum. Nationalmuseum har förvärvat porträtten av Birger,
Österlind, Renholm, Salmson, fru Marcus, fru Rubenson, "Byskvaller", "Spanska smeder"
(det första exemplaret) samt en mängd målningar och teckningar från J:s sjukdomstid.
Göteborgs museum äger Skånbergs porträtt, "Spansk dans", "Spinnerskan" m. fi. Oslo
konstmuseum äger det senare exemplaret av "Spanska smeder", Thielska galleriet äger
"Spansk dvärg", "Höstsol" m. fi. "Strömkarlen" äges av prins Eugen, som 1893 erbjöd
målningen som gåva åt Nationalmuseum, vilket anbud emellertid avböjdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
