Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. 1890-talet. Konstvård och konstpolitik - 1. Konstnärsschism och fredsförsök - Konstakademiens nybyggnadsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 GEORG NORDENSVAN
"Sveriges samtliga bildande konstnärer hava i dagarna beslutat att bilda en
förening, vilken inom sig kommer att upptaga de mest stridiga elementen inom
vår konstvärld. Såsom grundande medlemmar ingå nämligen dels
Konstakademiens ledamöter, dels Konstnärsförbundets medlemmar och dels medlemmarna
av Konstnärsklubben i Stockholm m. fi. Det intresse, som förenar dessa olika
partier, är åstadkommandet av en större expositionsbyggnad jämte klubblokal.
Föreningen äger att som grundkapital emottaga först behållningen av
Konstnärsklubbens byggnadslotteri 1884, utgörande något över 50,000 kr., vidare
behållningen från det på Konstnärsförbundets initiativ anordnade ’lotteriet
1887’, utgörande något över 20,000 kr., och slutligen en ganska ansenlig samling
konstverk, värderad till omkring 40,000 kr. och avsedd för ett nytt lotteri.
Stadgarna för den nya föreningen äro redan preliminärt antagna. En kommitté
av sex personer är likaledes tillsatt, vald dels av Konstnärsklubben, dels av
deltagarna i ’lotteriet 1887’. Konstnärsklubben har för sin del insatt prof. Aug.
Malmström, statybildhuggaren Teodor Lundberg och arkitekten Carl Möller,
’lotteriet 1887’ har valt genremålareii Rich. Bergh, landskapsmålaren A.
Lindman och arkitekten Ludvig Peterson. Kommittén, som under de närmaste åren
skall utgöra föreningens styrelse, skall därjämte föranstalta nya lotterier samt
genom ’andra lämpliga och konstnärerna värdiga sätt söka insamla medel till
förverkligande av föreningens uppgift’. Det är alltså att hoppas, att denna
konstnärernas gemensamma strävan inom en ej alltför avlägsen framtid skall
leda till ett lyckligt resultat och att Stockholms konstälskande allmänhet skall
bli i tillfälle att få se såväl Sveriges som - enligt vad från flera håll livligt
önskas - grannländernas konst exponerad här under särdeles gynnsamma
förhållanden vid av konstnärerna själva anordnade utställningar."
Artikeln avtrycktes flerstädes i pressen men väckte alls ej den uppmärksamhet,
som ägnades ett annat ämne för dagen, frågan om Konstakademiens nybygge.
Akademiens hus - "konstens högkvarter" - stod fortfarande
sådant det nyskapats av Axel Nyström på 1840-talet. Den
enkelt förnämliga byggnaden var en prydnad för staden, men den hade länge
befunnits otillräcklig för sitt ändamål, och förslag till nybyggnad eller
ombyggnad hade ej saknats. 1885 hade akademiens nyvalde preses frih. Johan
Nordenfalk - förut vice preses sedan 10 år tillbaka - igångsatt en utredning.
Att detta var ett "viktigare spörsmål" än opponenternas krav på akademiens
reformerande sades rentut i dess årsberättelse våren 1886. Året därefter förelågo
förslagsskisser, uppgjorda av professor Grundström. Framför den gamla
huvudbyggnaden - i någon mån förändrad - skulle tre nya längor uppföras,
omslutande en helt kringbyggd gård - längan åt Rosenbad i fem, de båda
sidolängorna i tre våningar. Förutom lokaler för skolorna skulle byggnaden
inrymma "utställningslokal av den utsträckning, att även allmänna nordiska
konstutställningar där kunde hållas" - en detalj, som varit upptagen redan i
Norden-falks allra första förslag.
Nu - 1890 - hade frågan gått till Kungl. Maj :t, som av riksdagen begärde
anslag, stort 385,000 kr. - akademien erbjöd sig att tillskjuta 200,000.
En livlig pressdebatt uppstod. Det är att märka, att det motstånd förslaget
Konstakademiens
byggnadsfråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
