Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Vid seklets slut. Svenskt måleri - 1. Konstläget i olika länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI.
VID SEKLETS SLUT. SVENSKT MÅLERI.
1.
I Konstakademiens årsberättelse 1899 yttrar dess sekreterare, att läget inom
vår konstvärld ger "i miniatyr en spegelbild av konstförhållandena på
kontinenten - å ena sidan mycket och ofruktbart split, å andra sidan mycket och
fruktbringande arbete".
Partisöndringen och allt vad dit hör har i själva verket tagit ett oförnuftigt
stort utrymme i svenskt konstliv under tiden framemot seklets slut. Men
konst-verksamheten har varit livfull och växtkraftig, den har sina egna lynnesdrag
och om den än tagit intryck av tidens allmänna rörelser, så ger den i själva
verket mera än endast en spegelbild av konsten på kontinenten.
Konsten i Europas olika länder under la fin de siécle utvecklar ett intensivt
arbete på att finna uttryck för tidens smak och vilja, och denna strävan gör
sig gällande på alla konstområden - från monumentalbygget till affischen -
och för både nyttokonst och prydnadsföremål.
Inom arkitekturen är verksamheten kvantitativt storartad. I olika länder uppstå
kolossala byggnadsverk - parlamentshus, rådhus, museer,
järnvägsanläggningar m. m. Fordran på utrymme, värdighet, imponerande monumentalitet
är stegrad, likaså fordran på dekorativ prakt. Alltjämt fortleva de historiska
stilarna - de internationella såväl som de nationella - men de tjäna nu ofta
nya ändamål. Utställningsbyggnader, järnvägshallar, broar, fabriker och ej minst
de moderna stadsanläggningarna skapa en ny arkitektur och en ny
byggnadsteknik. Järn och betong som byggnadsmaterial medföra nya former och nya
proportioner. Ofta nog söker arkitekten sammanfoga gamla former och nya,
en monumental, stiltrogen yttre dräkt omsluter ofta en modern järnkonstruktion,
endast undantagsvis får en järnbyggnad en egen, klar, avslutad konstnärlig form,
som framträder utan förklädnad - exempelvis i Eiffeltornet och i den
imponerande maskinhallen vid världsutställningen i Paris 1889.
Även den moderna bostaden uppställer nya fordringar. Krav på nydaning på
detta område uppstod först i England, och resultaten - främst av William
Morris’ korståg mot fulheten i hemmen - blev en modern hemkonst med fordran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
