- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
419

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Vid seklets slut. Svenskt måleri (fortsättning) - 9. Per Ekström efter hemflyttningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VID SEKLETS SLUT. SVENSKT MÅLERI

419

G. Fjaestad. Is med drivsnö.
Oljemålning 1902.

muséet, där Liljefors målade landskapsbakgrunderna, hade sedan biträtt Carl
Larsson vid utförandet av freskerna i Nationalmuseum 1896. Han utställde till en
början värmländska naturstämningar i akvarell - "Vintermånsken", "Kominer
aldrig våren", "Glitter i rinnande vatten" - och även målningar i tempera eller i
olja - "Våt skog", "Snö", "Rimfrost på is", "Snödriva över en gärdesgård".

Dessa taveltitlar ange tydligt nog det område, han valt eller som tvungit sig
på honom.

Det är inte vinterns strävhet och kuslighet, Fjasstad målar. Vintern är hans
speciella årstid och den vita snön är hans älskllingsfärg. Nära nog smeksamt
behandlar han denna lätta snö, ett mjukt och rent täcke, som det vore synd att
sätta spår i. Hanis längtan efter våren tycks ej vara synnerligen stark, vintern är
bra som den är, naturen sover i lugn och det är ingen mening i att allt detta vita
och rena skall rinna bort vid första Widväder. Medan härligheten varar, så låt oss
i alla händelser glädjas åt snödrottningens paulun och snö jungfrurnas dansplan,
åt de vita buskarna, vilkas grenar äro tjocka och mjuka som en björnunges ramar’
och över dessa stora flingor, som svävat ner och lagt sig på den nätt och jämnt
tillfrusna sjöns isyta som små leksaksbollar åt snödrottningens barn.

Personlig blick och känsla funno hos Fjaestad ett personligt uttryckssätt. Att
detta måste leda till dekorativ hållning var från början uppenbart, detaljerna,
så som han såg dem, inbjödo till ornamental formgivning, framför allt till textil
behandling. Snön har i hans tidiga stora vintermotiv varit fast och frusen, i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free