Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Vid seklets slut. Svenskt måleri (fortsättning) - 12. - 13. Fantasiinslag i svenskt måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID SEKLETS SLUT. SVENSKT MÅLERI
439
från terrassen väster
om slottet med tre
gar-dister, som blicka ner
över Mälaren och
Kungsholmen i den
regndigra luften.
Senare följde en
sommarnattsstämning från
Gustav Adolfs torg
med några
"Morgonfåglar" som staffage
och ytterligare flera
genreartadet p orträtt av
kända stockholmare.
Robert Lundberg var
en lovande och
älskvärd förmåga, om
också ej av djup läggning.
Blev tidigt bruten av
lunglidande.
13.
I det svenska
1890-talsmåleriet saknades
ej ett och annat
romantiskt inslag och
fantasien var ej
port-f erbjuden. Den nya romantikens huvudnummer blev Berghs "Riddaren och
jungfrun", legender och Visby visioner förekommo sporadiskt, likaså försök
att stilisera naturen, att - som Harald Molander uttryckte sig - ej måla
sådana träd, som växa i skogen, utan sådana, "som man har i huvet".1 På
utställningarna i årtiondets mitt förekom "Nattfrosten" i gestalt av en kvinna, som
strängar sin harpa ute på fältet, och tre kvinnor av Zorn kallades i katalogen
över Förbundets utställning 1895 Skogsrå, Havsnymf och Huldra - det är
uppenbart att det ej var Zorn, som uppfunnit dessa namn. Samtidigt utställde
Sager-Nelson sina syntetiska karaktärsstudier, som förebådade expressionismen, 1898
förvånade Acke med fantasien "Midsommarfest i metallstaden" och 1900 följde
"Skogstemplet".
1 "Min tant och symbolismen" 1894.
A. Wallander. På heden.
Pastellmålning 1889. Göteborgs museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
