- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
471

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 3. Nya skulptörnamn vid sekelskiftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VID SEKLETS SLUT. SKULPTUR OCH ARKITEKTUR

471

hade Börjeson uppvisat sitt ståtliga förslag till monument - Sten Sture till häst,
sockeln omgiven av representanter för svenska folket i vapen.1 Börjesons uppslag
var stort tilltaget och för kostsamt att utföra. Ej heller ledde det inom Uppsala
studentkår väckta förslaget att vid universitetets 400-årsfest 1877 resa ett
minnesmärke i Uppsala över Sten Sture i egenskap av universitetets stiftare till ett
omedelbart resultat. Men efter två årtionden återupptogs frågan och 1898 inbjödos svenska
skulptörer till
pristävlan.

Det var uteslutande
unga krafter, som här
väckte uppmärksamhet.
Första priset gavs åt det
förslag, som utarbetats
av skulptören Erik
Lindberg och arkitekten
Viktor Fagerström, det
andra åt arkitekten
Ragnar Östberg, det tredje
åt skulptören Christian
Eriksson. Enligt
programmet skulle i
monumentet ingå en
porfyr-kolonn, som
universitetet erhållit i gåva för
detta ändamål. Första
pristagarna hade ställt
Sture som staty på ett
postament vid foten av
kolonnen, de båda
övriga prisvinnarna
placerade honom på
kolonnens topp. Denna
tävlan ledde likväl ej till
åsyftat resultat. Erik Lindberg, som på hösten 1899 vistades i Paris som
akademiens resestipendiat, kunde ej åtaga sig att omedelbart utarbeta sitt förslag -
han blev uteslutande medalj gravör och som sådan sin faders värdige efterföljare -
och då andra och tredje pristagarna på anmodan framlagt ett gemensamt förslag,
som ej vann vederbörandes gillande, utlystes 1901 ny tävlan - denna gång med
frihet för de tävlande att efter behag använda eller utelämna kolonnen. Tjugutre
tävlingsförslag inkommo. Första priset tillföll skulptören G. Malmquist och arki-

1 Avbildat sid. 197.

C. Milles. Lekande elefanter.
Savonitsten 1904. Nationalmuseum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free