- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
479

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 4. Arkitekturen: Helgo Zettervall överintendent, Uppsala domkyrkas restauration - 5. Förslag att bygga riksdags- och riksbankshus på Helgeandsholmen i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VID SEKLETS SLUT. SKULPTUR OCH ARKITEKTUR 479

tillfällen att jämka på sina önskemål. Det abstrakta och schematiska i hans
formgivning får väl delvis tillskrivas hans lynnes livlighet och otålighet.

Han står som representant för en övergångstid i svensk byggnadskonst. Han
är stildyrkare men på samma gång impulsgivare och i viss grad föregångsman.

Hans stridbara lynne invecklade honom framemot århundradets slut i en
konflikt, som i hetsighet övergick striden om Uppsaladömens restaurerande. Det
gällde en stadsbyggnadsfråga, det gällde denna gång centrum av Stockholm och
dess framtida gestaltande.

Stockholms slott och Norrbro.
Foto, slutet av 1870-talet.

5.

Planer på byggen i Stockholm for statens och för kommunens
räkning hade ej saknats under de gångna årtiondena.
Kommunalhus hade förslagsvis placerats i staden mellan broarna - vid Myntgatan,
Riddarhustorget, Stortorget, Slottsbacken - eller på Norrmalm vid Gustav
Adolfs torg, Brunkebergstorg, Karl XIHrs torg (f. d. Kungsträdgården). Men
en plats, som rätt allmänt ansågs predestinerad för monumental bebyggelse, var
Helgeandsholmen. Och den undgick ej sitt öde.

Redan i början av 1840-talet, då det gällde att finna en plats för det
tilltänkta Nationalmuseet, hade Helgeandsholmen varit på tal. Den tyske arkitekten
Stiiler - sakkunnig i museibyggen - utdömde dock vid sitt första besök i
Stockholm 1847 holmen som byggnadsplats - han fann det uppenbart, att en
där placerad stor byggnad skulle förtaga intrycket av slottet. Redan den allt annat
än monumentala butikbyggnad, "basaren", som blivit placerad utmed Norrbro,

Riksbyggnadsf rågan
i Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free