Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 7. 1880-talets unga genombrottsmän: Carl Möller, Gustaf Clason, Ludvig Peterson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Möller, f. 1857.
Ludvig Peterson f. 1853.
Gustaf Clason, f. 1856.
Carl Möller begav sig 1879 på Scholanders råd till Paris och
var under sitt första år i utlandet elev av akademien där.
Peterson tog 1881 samma väg, likaledes efter uppmaning av
Scholander. I februari 1882 beslöts i akademien att han skulle uppmanas
att bege sig till Italien och där invänta vidare order, men denna
skrivelse mottog han i Spanien, dit han rest utan tillstånd. Nu hade han vistats
två månader i Sevilla. Han svarade, att han där studerade morisk arkitektur, som
han fann ej "så överflödig i dekorativt
hänseende, även i vårt klimat". Från
Spanien ämnade han sig till södra
Frankrike, sedan gick hans väg till Italien och
Tyskland. Men i juli 1883 avsade han sig
stipendiet och återvände hem. Hans
självrådighet ådrog honom likväl ej
akademiens onåd. Stipendiet övergick till
Gustaf Clason.
Även han tog vägen till Rom över
Spanien, vistades från hösten 1883 till
våren 1886 i Italien, en tur till Wien
oberäknad. Hans sakrika rapporter hem till
akademien visa livaktig uppfattning och
minst av allt ensidiga intressen. När
Grundström som stipendiat vistades i
Italien, skrev han till Scholander, att han
studerar "uteslutande renässans -
barocken går jag lugnt förbi".1 Det unga
släktledet koncentrerade ej sitt studium
på ett avgränsat område. Clason såg
och lärde vart han kom, fann det
uppfriskande att jämföra den moderna
blomstrande Wienarkitekturen med det gamla och tillägnade sig allt, vad gångna tiders
kultur och lokal smak erbjöd. Det tycks, som hade han intresserat sig för byggen
minst lika mycket som för stilar, i Piacenza uppmäter han Palazzo del Popolo,
"den på samma gång värdigaste, konstnärligaste och gedignast utförda byggnad
av sammansatt sten och tegel, jag hittills träffat", i Sydfrankrikes småstäder
fängslar honom tegelarkitekturen och i Loiredalen "den friska och graciösa tidiga
franska renässansen". På denna väg kom han till Paris våren 1886.
I Rom hade han vid sidan av studierna i klassisk arkitektur löst en självständig
byggnadsuppgift, som han fått genom Kasper Salin i Stockholm. Den gällde ett
större hyreshus, som byggmästar E. Thavenius ville uppföra vid Strandvägen.
1 Grundströms brev 1879 och 1880.
 |
| Gustaf Clason. Foto omkr. 1890. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
