Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 9. Gustav Wickman, Ferdinand Boberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
GEORG NORDENSVAN
Något av denna
tillfällighetsbyggnads sommarglada lynne spåras i
monumentalt material och i pompösa
former i den första i ordningen av
Wick-mans bankbyggen, Skånebanken
(fullbordad 1900). I denna byggnads
hörnparti åt Drottninggatan och Fredsgatan
är samlat ett överflöd av bastant och
massiv ornamentik. Det hela är anlagt
att ses på nära håll och anlagt på
överraskning. Feta massor, upptornade
svängda linjer, rik, framför allt över
portalen överrik utsmyckning av
figurer, blomster och frukter. Det är den
mest ungdomliga av skedets
byggnadsfantasier. Materialet är röd skånsk
sandsten. När Wickman senare fick
placera en annan bank i närmaste hörn,
höll han sitt muntra lynne i tygel och
höll sitt material inom lugna,
stillsamma former. Han var ej skämtare i sin konst, hans verk äro genomtänkta och solida,
och själv var han en helstöpt och gedigen karaktär.
Ferdinand Boberg - till sin härkomst dalkarl liksom Clason - blev inom
sitt släktled den mest mångsidige, blev uppslagsman och nyhetsman.
Liksom Clason och andra av kamraterna övade han sig under elevtiden med
att rita stiliga Östermalmshus åt äldre och med beställningar begåvade arkitekter.
Vid akademien vann han kungliga medaljen 1884 på samma gång som Aron
Ferdinand Boberg
Foto.
F. Boberg. Konsthallen vid Nordiska utställningen i Stockholm 1897.
Foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
