Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Vid seklets slut. Skulptur och arkitektur - 11. Inre dekoration: Agi Lindegren. Textilkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 GEORG NORDENSVAN
realistiskt behandlade och gärna i stark relief. Delfiner och havsnymfer kunde
han ej undgå, han kunde också använda havsvågor i ornamentalt syfte, och ett
sådant motiv som "Kråkor i en tall" använde han med god verkan för en lampa.
Wennerberg - i Paris elev av Bonnat och Gervex - var en
mera förfinad och försynt natur än den något grovhuggna
gå-påaren Wallander. Wennerberg blev blomstermålare och
pastellist, började med att pryda vaser och tallrikar med lätt stiliserade blommor,
ängens blyga blomster omväxlande med praktblommor, effektfullt dekorativa,
övergick så till att modellera och att behandla konstglas med växtdekorering i
den franske mästaren Emile Gallés stil. Han nådde hög förfining, mjukhet
och koloristisk känslighet.
Bland övriga svenska idkare av keramisk konst var målaren greve Nils Barck,
bosatt i Paris. Hans vaser och krukor i gresmassa ägde både smak och originalitet.
Även inom den textila konsten medförde 1800-talets sista skede en betydande
utveckling. Föreningen Handarbetets vänner, som stiftades 1874, gav här
uppslaget. Sedan verkade även Selma Giöbel, Tora Kulle o. fi. för smakens
och stilsinnets höjande. Den första uppgiften var att samla vävnader och
broderier i bygderna och återuppliva traditionella tekniska förfaringssätt. Från
upptagandet av olika landsdelars allmogesmak, av gammalnordiska och nyare
skedens historiska stilar fördes rörelsen fram till nya och moderna uppslag.
Motiven valdes på ett friskt och ursprungligt sätt och behandlingen
upparbetades med konstnärlig konsekvens och odlad smak, med stora krav på det
tekniska och med fint förstående av materialets och arbetssättets fordringar. Den
nya rörelsen fick fast grund att bygga på och ryggrad i strävandet. De främsta
mönsterriter skor voro Hanna Winge, Agnes Branting, Sofia Gisberg, Maria
Sjöström, Selma Giöbel, Karin Wästberg, och även på detta område stodo Alf
Wallander och Gunnar Wennerberg i främsta ledet bland de nyskapande
konstutövarna.
Sveriges blomstervärld gav en mångfald motiv för vävnad. På detta område
var stiliseringen självklar, rytmiska linjer, plana ytor, bred, enkel färgbehandling,
dekorativ tonskönhet voro oavvisliga fordringar, men stiliseringen kunde omväxla,
den kunde vara stram nog - som i Wallanders lilla bonad med de båda
filosoferande kråkorna - eller fri och lekande som i hans skatmotiv eller som i
\Ven-nerbergs skogsinteriör i blomsterrik sommar. Svenska vintermotiv - snö mot
blå himmel -. läto sig verksamt stiliseras, exempelvis i Anna Bobergs
kompositioner för haute-lissevävnad, och Gustaf Fjcestad fann i vävnadskompositioner
originella uttryck för sådana motiv som rinnande vatten, sett mellan lövverk,
eller småböljors glittrande i solen.
Gunnar G: son
Wennerberg, f.
1863, d. i Paris
1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
