Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nittonde århundradets konst har visat rastlös och mångsidig strävan. Hon
har sökt förebilder i gångna tiders ideal och hon har sökt uttryck för sitt eget
känsloliv.
Vid århundradets början utgjorde kärleken till antiken intelligensens
adelsmärke. I arkitekturen härskade klassicism utan medtävlare. Tidens slagord var
ideal och stil, konsten var internationell, bildkonsten hade till uppgift att
förhärliga religion och förfädrens dygder. "De låga delarna i levnaden och de
allmänna händelserna i privata släkter" hade ingen plats i det skönas tempel,
befolkat av gudar och heroer. Plastiken, formen, som uttrycker tingens skapnad,
härskade även i måleriet, färgen ansågs som något tillfälligt, underordnat och
förvillande.
Så bröt romantiken fram, fantasi, "imagination" blev slagordet. Och fantasien
sökte till sagor och hävder, men hellre än till grekers och romares gick den
tillbaka till hemlandets fornvärld och sägner. Och i arkitekturen till medeltidens
fornvärld, som nu växle upp på nytt.
Mot romantiken ställde realismen krav på natur. Denna fordran lockade
konstnärerna ur studierummet, öppnade nya vidder, uppställde nya uppgifter och
den väckte nya motströmningar, väckte ånyo fordran på poesi och fantasi, på
romantik och svärmeri, på allt det, som ansågs ha blivit förbisett under de
strävsamma försöken att giva en trogen avbild av verklighetens yta.
Det visade sig snart, att intet av allt detta var glömt, att fantasien alls ej
övergivit konsten. Sentiment, impression blev den unga tidens slagord. Den
fordrade främst av allt personlig känsla i uppfattning av naturen och livet, men
den byggde på naturstudium, även när den lät inbillningen föra sig utom det
synligas värld.
Den kretsgång, som idéerna genomlupit under århundradets lopp, avspeglas i
Sveriges konst. Från utlandet hade den fått sina livgivande impulser. De unga
svenska konstnärernas första mål har varit att få resa "ut" för att se och lära,
och många huvudnummer i vår konst ha tillkommit i utländsk miljö.
Det har dock ej saknats längtan efter en konst, som i karaktär och uttryck
kunnat kallas svensk. "Väl våra efterkommande, om det är dem förbehållet att få
se en svensk litteratur och svensk konst", skrev Axel Nyström i ett brev från Rom
1822. Ett årtionde tidigare hade en av de akademiska fäderna i Stockholm
ettrats över "det urgamla Svithiods inbyggare", som ej äga "nog själsstyrka att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
