- Project Runeberg -  Den Svenske Lotsen utgifven af Kongl. Sjökarte-kontoret /
2

(1869) Author: Thorsten Arwidsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohusbukten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig såsom en förändring. i strömmen. NO och W vindar förorsaka något oftare S-ig
än N-lig ström; men alla vindar från NO öfver O och S till W förorsaka i allmänhet
S-lig ström. och vindar från W öfver N till NO i. allmänhet N-ig ström. De vindar,
som förorsaka $-lig ström. blåsa. dock: betydligt oftare än de, -som förorsaka N-lig,
hvarföre man äfven i Sundets bredare del har iakttagit, att S-lig ström förekommer
under 7 månader af året men N-lig ström endast under 4 1/2 månader samt stillvatten
under 1/2 månad. Under olika årstider vexlar dock detta förhållande. och man har
sålunda funnit, att under Januari- och April är det dubbelt så ofta S-lig som N-lig ström;
under Mars, Maj och November är förhållandet nästan detsamma, ehuru något.
mindre; i Februari och December är förhållandet normalt; i Juni förekommer oftast N-lig
ström, som då närmar sig $-lig, och i Juli, Augusti, September och Oktober håller
sig N-lig ström öfver det normala. N-lig ström är således mest rådande om
sommaren och S-lig om vintern, isynnerhet vid början af året. Det högsta vattenståndet
inträffar i Juli och Augusti och håller sig ännu temligen högt i September och
Oktober; det lägsta i April och Maj samt äfven, ehuru i mindre grad, i Mars; deremot
är i November, December, Januari, Februari och Juni i allmänhet dagligt
vattenstånd. Det högsta vattenstånd, som iakttagits är 4 fot öfver och det lägsta 3 fot
under dagligt vatten. Dessa förhållanden äro lakttagne vid Dragör under
observationer, som en gång dagligen äro anställde under loppet af 21 år och gälla således
egentligen Sundets bredare del. Men denna öfvervigt, som i Sundet är bestämd och
tydlig, aftager dock något i Kattegatt, serdeles längre nordvart hän. Den sydliga
strömmens riktning upp genom Kattegatt förändras dock af öarne och grunden,
hvarigenom också strömmen emellan Morup och Nidingen, till följd af de stora
grundflacken i midten af Österrännan, ofta blir omgående på dessa grund, S-lig i den
djupa rännan öster derom och N-lig på westra sidan eller tvärtom; hvarjemte
strömomen är svagare på grunden samt under svenska vallen. Man har äfven iakttagit,
att strömmen sätter öfver emot svenska vallen emellan Morup och Warberg samt
att den emellan Morup och Tylö i godt väder stundom är N-lig nära landet, på
samma gång den i det djupare vattnet är S-lig.

Den S-liga strömmen från Stora Belt går dels något ostvart hän, söder om
Anholt och förbi Anholts Knob ut i Österrännans ström, dels nordvart förbi Anholts
westra sida och sedermera NO-vart öfver Sanden, emellan Anholt och Læsö, samt
dels nordvart längs Jutlands östra kust, der den vid Fornges sätter starkt; böjer
derefter in i bugten norr om Staunshoved. samt vidare nordvart: längs landet förbi Hals
och derifrån ostligare förbi Steensnees.

Der de olika strömmarne mötas eller passera hvarandra synas stundom
strömfåror, som ofta bilda linier i NO och SW, men äfven i O och W; söder om dessa
linier är då S-lig ström, norr och wester om dem N-lig. Då sjögräs eller tång
medföljer strömmen kan man bedömma ytströmmens riktning deraf, att de långa, fina,
hängande stråna på sådant gräs sträcka sig i denna riktning. Under stilltje och
tjocka kan ett aktgifvande härå vara nyttigt.

Den mindre ofta förekommande N-liga strömmen beror, såsom ofvan är sagdt,
af vindens inverkan, men är oftast endast en ytström, hvarunder den S-liga
trömmen löper ut med ännu större hastighet. Äfven under N-lig ström ute i Kattegatt,
sätter dock ofta en svag S-lig nära under svenska kusten och skären; och N om
Marstrand är detta nästan alltid förhållandet.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 2 21:48:20 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svelots/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free