Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ 2. Landkänningar och utsjögrund.
319. Skagen, Jutlands norra udde, utmärkes med ett 130 f. högt, rundt
fyrtorn af röd sten, som står 5340 f. (0,85 min.) i O t. N från det gamla
fyrtornet, i riktning af detta och det gamla kyrktornet öfverens samt 4020 f. (0,64 min.)
från landets yttersta udde. På 148 f. höjd ö. v. är i detta torn uppsatt en
linsapparat af första ordningen, hvilken gifver fast sken, som i klart väder bör lysa på
18 min. afstånd från W t. S, genom N och O till SW t. S, men in emot
Aalbæksbugten är skenet svagare och synes der på endast 12 min. afstånd. Vid Skagen
finnes räddningsstation, försedd med båt och raketapparat; se bilagan 1.
320. Skagens ref utskjuter v. p. 2 min. i ONO från fastlandets yttersta,
smala del, som kallas Grenen och består af hård, hvit sand, utan andra stenar än
sådane, som blifvit utkastade med ballast. Vid refvets södra sida är djupet jemnt
tilltagande och det kan derifrån anlodas; på norra sidan är det brant affallande,
hvarföre man på denna sida icke bör stå närmare än i 12 f:rs vatten. Om dagen
kan man från toppen godt se kanten af refvet, hvars ljusa sand lyser genom
vattnet. En stor, svart- och rödrandig jernspetstunna, med röd stång och ballong är
utlagd på 4½ f:rs vatten vid refvets NO-ända, med fyrtornet och gamla Skagens
kyrktorn öfverens i W t. S, och vid refvets SO-kant, på 4 f:rs vatten, en vakare med röd
stång och två qvastar; från denna vakare pejlas fyrtornet i WNW och gamla Skagens
kyrktorn öfverens med den södra qvarnen i W. Om tunnan vid den för ström och
sjö mera utsatte NO-pynten af refvet skulle tryckas ned, synes dock alltid vakaren
högt öfver vattnet, hvarföre ett noggrannt aktgifvande på dessa sjömärkens
toppbeteckning bör förekomma misstag. Begge märkena ligga ute hela året och ersättas
med nya, om de bortföras af isen.
Strömmens riktning är här under nordliga ock westliga vindar i allmänhet WSW,
under sydliga och ostliga deremot ONO och kan under storm af sistnämnde vindar
uppgå till 4 min. fart i timman, då den under godt väder med de förstnämnde sällan
sätter med mera än 1 min. fart.
Under ostliga stormar tornar isen upp sig på det fasta refvet, der detta är
mindre än 6 f. djupt och blir derstädes stundom liggande länge efter det all annan
is försvunnit.
Åsigten att refvet skulle förändra sig under storm är oriktig.
321. Herthas flak är en liten bank med 9 f:rs vatten, klippbotten, hvilken
ligger på 13 till 16 f:rs djup 9 till 10 min. i S 37° O från Skagens fyr.
322. Aalbæksbugten, emellan Skagen och Hirsholmen, har öfverallt god,
ren sandbotten, då man står väl innanför linien emellan Skagens och Hirsholms
fyrar och på mindre än 9 f:rs vatten; på nämnde linie finnes deremot på flere ställen
stora, grå koraller och skal, hvarföre hållbotten der är dålig. Kusten är öfverallt
låg och sandig, men längre in är landet backigt; mellan Skagen och Aalbæk ligger
sandrefveln vid stranden på 600—1000 f. afstånd från land samt har 7 till 12 f.
vatten; söder om Aalbæk emot Hirsholm blir landgrundet ända till 3½ min. bredt samt
sträcker sig ut till och omkring holmarne. Det enda landlösa grund i
Aalbæksbugten är Krageskovs ref (18 f.), som ligger 3 min. i S 18° O från Aalbæks by.
Tvenne lyktor tändas af fiskrarne, på obestämda tider emellan 1 September och 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:33:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svelots/0056.html
