Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S-sidan, straxt innanför den svarta tunnan, betecknadt med qvastprickar. Segelleden
är dock så smal och grunden mindre kännbara, att lots bör begagnas för inseglingen.
Lots härifrån förer fartyg äfven till kustens närmast belägna platser. Ebb och flod
lika med Liimfjordens (m. 392); (fört. 40, pl. 9).
396. Randers köpstad, vid fjorden med samma namn, är tillgänglig för 8 till
9 f. djupgående fartyg och djupet på baren är 10½ f. Loppet angöres från sjön
med båkarne öfverens, men från yttersta qvasten till ankarsättningen vid Udbyhöi
är det 2 min. långt, smalt och krokigt, så att det ej kan beseglas endast med
ledning af märken; och oaktadt det på hela denna sträckning är utmärkt med en mängd
qvastprickar på begge sidor och med flytande märken i loppet, bör det likväl icke
befaras utan lots. Under vanliga omständigheter möter lots på gifven signal vid
den yttersta qvasten; omöjliggöres detta af vädret så hissas på flaggstången vid
Udbyhöi (m. 341) signal för vattenståndet i loppet för 9 och 8 f. djupgående och efter
samma regler, som ofvan anföras vid Hals (m. 392). På redden är bästa
ankarsättningen på 3½ f:rs vatten i NO från yttersta qvasten. Tillåter vattenståndet
insegling, så håller man emellan qvastarne och tätt intill de flytande märkena; man
ser då det hvita landgrundet på begge sidor och får snart så smult vatten, att man
kan ankra, till dess lotsen kan komma ut; (fört. 41, pl. 10).
397. Tangen (m. 343) kan man öster ifrån loda sig till, men djupgående
fartyg böra icke stå in emot grundet i mindre än 6 f:r. Så länge Glesborgs kyrka
icke kan ses wester om det höga landet emellan Staunshoved och Treaa qvarn har
man på Tangen öfver 3 f:rs vatten; kyrkan på sluttningen gifver 3 f:r och alltsom
kyrkan kommer mera fram aftager djupet. Som det grundaste vid bankens westra
ända ger smult vatten under stormigt väder, kan man ankra i lä deraf, på passande
djup och god hållbotten af sandblandad lera under sanden; (fört. 42, pl. 10).
398. Gjerrild flak (m. 344) går man fritt öster om: med Fornæs fyr ej O om S.
399. Kalkgrund, Naveren och Havknude flak (m. 347) går man fritt öster om:
med Fornæs fyr ej O om N 5° O.
400. Grenaa, en liten köping vid en å innanför kusten S om Fornæs, har en
hamn för små fartyg af 6 till 8 f. djupgående. Lots möter på vanlig signal. På
redden är 3½ till 4 f:r, god hållbotten.
401. Jessens grund (m. 348) går man väl fritt öster om: med Fornæs fyr
intill Havknude.
402. För grunden i NO t. N om Hjelm (m. 351) bör man öster om ej bringa
Hjelms fyr S om S 45° W och för landgrundet från ön Hjelm har man frimärke norr
om af: Ellemandsberg öfver Hasenöre udde, hvilket äfven leder fritt söder om
förstnämnde grund.
403. Loppet emellan Schultz’ grund och Selands ref är alldeles rent och 4 min.
bredt samt djupast i N och NW riktning från refvet, der man på 2 till 3 min.
afstånd får 21 till 23 f:rs djup, slick och lerbotten.
404. Öster ifrån kan man endast på lodet gå rund Selands ref. Står man
S-ligt i farvattnet kan man närma sig refvets O-sida, till dess man får under 10 f:r,
då man genast styr N 17° W längs refvet, till dess man får 16 till 21 f:r, hvarmed
man med visshet vet sig vara norr om refvet och kan hålla westligare genom loppet;
men man bör emellertid noga aktgifva på strömmen, som i allmänhet sätter tvärs
öfver refvet. Står man N-ligt i farvattnet får man 12 till 13 f:r, lös botten, öster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
