- Project Runeberg -  Den Svenske Lotsen utgifven af Kongl. Sjökarte-kontoret /
64

(1869) Author: Thorsten Arwidsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och högt stående träd på Borups mark, öfver Kronborgs tegelbruk leder norr om i
5 fr och samma träd fria söder om Snedkerstens krog leder söder om, i 5 till 6
f:rs vatten. Men ehuru Disken är den ankarplats, som vid sydlig vind kan anses
som den bästa, tillrådas i alla händelser de fartyg, som med hård NW-lig vind och
dermed följande stark N-lig ström, komma in från Kattegatt, att knipa omkring
Kronborgs pynten och löpa längs kusten ned i smult vatten och svagare ström samt
ankra i Humlebæksbugten, der man har fullkomligt lä för alla nordliga och westliga
vindar, kan länge rida ut och slutligen, om sådant blir nödvändigt, med lätthet
komma till segels med sydlig vind.

Många fartyg, som under sådane omständigheter komma in, löpa icke så långt
söder ut utan ankra i närheten af kusten, emellan Disken och Skandseöre eller
Helsingörs hamn, på 11 till 15 f:rs vatten; detta bör emellertid afrådas, äfven under
vanliga, goda omständigheter, emedan hållbotten der är mindre god och grunden
alldeles upplöjd af ankaren, hvarföre man är utsatt för att drifva. S-lig ström
löper hårdast i denna bugt, tilltagande alltsom man närmar sig Kronborgspynten, samt
så hårdt, att ett fartyg, med vinden något ostligare än strömmens riktning t. ex.
SSO, då det i lättningen faller westvart öfver, hvarken har rum att falla rund eller
kan få fart till att vända från land; så att det, äfven med god vind att gå
nordvart, kan tvingas att ankra tätt under land, i så missgynnande omständigheter, att
det icke kan klara sig utan anlitande af kostsamt biträde från land. Från denna
del af redden är det äfven tvifvelaktigt om ett fartyg kan klara sig för Kronborg
under reddens farligaste stormar af sydlig vind, när det antingen råkar i drift,
spränger sin ketting eller måste sticka den ifrån sig för annat drifvande fartyg. Slutligen
ankra fartyg ofta, i synnerhet när redden är mycket upptagen, i eller tätt innanför
det smalaste af sundet, emellan Helsingör och Helsingborg, der man på 10 till 12
f:rs vatten får god hållbotten, men der ankarplatsen är öppen för NW, hvilken vind
här kan vara ytterst våldsam och för hvilken den öfriga redden längre in gifver lä.
Då man emellertid kan rida ut ganska länge härstädes och, då man drifver, finna
lä bakom Hven, så är denna ankarplats icke farlig, hvarjemte den i allmänhet är
säkrast för ombordläggningar med andra fartyg. Det bör anmärkas, att som
Kronborgspynten alldeles bryter af sjön under NW storm så bildas deraf smult vatten tvärs
öfver sundet och nära kanten häraf bryter den påliggande sjön våldsammast, så att
fartyg, som ligga i denna riktning från pynten, under sådane omständigheter rida
betydligt hårdare än de, som ligga längre ut.

Fartyg, som med sydlig vind komma söder ifrån och endast önska
kommunikation med land, tillrådas att icke ankra, så vidt det blåser hårdare än
märssegelskultje, utan hellre hålla kryssande på redden och begagna färjebåt, som möter 4 till
5 min. till lofvart. Vill man under sådane omständigheter ankra, göres detta bäst
utan afseende på afståndet från Helsingör, samt söder om fartygen på redden.

De farligaste vindarne på redden äro de S-liga, från SSO till SSW; och S t. W
à S t. W ½ W kan i så måtto anses för den värsta, som den blåser längs
farvattnet och reser den krabbaste sjön, derföre att strömmen, som sätter ned sjön,
alltid är starkare då vinden är öster om S än då den är westligare; deremot är det
svårare för fartyg, hvars ankargods gifva vika, att med ostligare vind klara sig för
Kronborgspynten, men också lättare att löpa in i Helsingörs hamn (m. 415).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:33:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svelots/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free