Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svartsjö samt grundlägger och bygger de nya slotten på Gripsholm (1537), i
Vadstena (1545) och Uppsala (1549), han låter flera gånger måla sitt porträtt,
han träder i förbindelse med en af samtidens berömdaste målare, den vidtbereste
Jan Scorel från Utrecht, han grundar på Gripsholm en ej obetydlig tafvelsamling
och äger ett ansenligt förråd af hautelisse-tapeter samt andra klenoder.
Hos den äldste sonen och efterträdaren, konung Erik XIV, visade sig
konstsinnet i kärlek till prakt och lustbarheter men äfven i en efter omständigheterna
högt uppdrifven konstdilettantism. Han är en bildad och beläst man, som i sitt
bibliotek har arbeten både af Vitruvius och Albrecht Dürer, han författar,
komponerar musik och tecknar, ja efter sägen graverar han äfven. Hans inköp af
dyrbara flamska tapeter liksom af guldsmedsarbeten kosta betydande summor, och en
skara guldväfvare jämte andra konsthandtverkare äro för hans räkning sysselsatta
på de kungliga slotten. »Konung Eriks mak» på Kalmar slott torde hafva tillhört
det praktfullaste tiden kunde åstadkomma. Men den korta och oroliga
regeringstiden medgaf honom ej att efterlämna synnerligen många eller monumentala spår
af sitt konstsinne.
Detta blef däremot i hög grad fallet med den yngre brodern, konung Johan
III, denne »rikets prydande byggningsman», som Karl Gustaf Tessin kallar honom.
Det är en natur rik på anlag i många olika riktningar, kunnig och lärd liksom
brodern och med en genom resor vunnen erfarenhet i flera fack, full af ansatser
och idéer, med ett begär att öfverallt gripa in, att ordna och organisera. Men
där saknas den sammanhållande kraften, den lugna, fasta viljan, förmågan att
beräkna medlen i förhållande till målet; det ligger öfver hela personligheten ett
oroligt, nervöst drag af nästan modern karaktär. Byggnadsifvern är hos honom
nästan stegrad till lidelse. »Bygga är vår högsta lust», utbrister han i ett af dessa
många bref,[1]
i hvilka han ger befallningar åt sina underordnade om byggnaders
uppförande eller om materialiers anskaffande. Han frossar i detaljer, han rättar
byggmästarnes »schampluner» (= ritningar) eller gör själf förslag till nya
anordningar »efter som vi på ett papir något så när utkastat haffue», han förmanar och
ger råd, han berömmer, tadlar, hotar och blir otålig. Han uttrycker sina
sympatier eller antipatier för den ena eller andra byggnadsformen, han åberopar
erfarenheter från sina resor i utlandet (Polen), och han visar sig så pass hemmastadd i
den arkitektoniska terminologien, att man måste antaga, att han haft kännedom om
någon af de samtida arkitekturböckerna. Byggnadsföretagen under hans
tjugufyra-åriga regeringstid äro också både många och omfattande, ehuru äfven här hans
oroliga skaplynne uppenbarar sig i de oupphörliga ändringarna af plan, i oförmågan
att beräkna vare sig tid eller kostnad och den därpå beroende svårigheten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
