Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resetygh», d. v. s. bland de lejda ryttarne, och var förmodligen en något
byggnadskunnig officer. Detsamma synes hafva varit förhållandet med den Henrik
von Köln, som för liknande ändamål användes vid Gripsholm och vid Kalmar
slott. Jacob Richter från Freiburg liksom Jörgen Rebher från Nürnberg arbeta
först såsom snickare men återfinnas senare som byggmästare.
Willam Boy från Flandern, den måhända mest mångsidiga och bildade af
alla dessa invandrade främlingar, nämnes först »konterfejare», användes sedermera
under en följd af år som bildhuggare och är slutligen verksam som arkitekt.
Förhållandet är analogt med hvad som äger rum inom den italienska renässansen,
innan de olika facken börjat att specialiseras. En granskning af namnen på alla
dessa invandrare visar, att de äro komna från vidt skilda håll. Från Schlesien
härstamma byggmästarne Morten van Breslau (1547) och Jacop van Sminitz
(1547) samt bildsnidaren Antoni Watz, senare byggmästare (1573), från Saxen
murmästaren Casper van Dresdenn, byggmästaren Paul Schütz från Leipzig, den
nyssnämnde snickaren-byggmästaren Jacob Richter från Freiburg, förmodligen också
stenhuggaren Hans von Mülhusen (Mölnhausen).
Målaren Ludvig Glockendon och snickaren Jörgen Rebher leda sitt ursprung
från Nürnberg, tillnamnet v. Köln (v. Cöllen) bäres af flera olika personer,
byggmästaren Henrik, stenhuggaren Ewald; på Westfalen hänvisa namnen Bernt van
Münster och Hindrich Billerbeck. Namnen Brötzell och Bruchsäll, van Buren,
van der Wilt, de Roy, ver Huwen, Fleming, troligen äfven de la Roche tyda på
nederländskt ursprung, bröderna Pahr kommo från Mecklenburg, Giovanni
Battista Brezzilesi var italienare. Detta endast för att anföra några få exempel.
Om flertalet af dessa i räkenskapsböckerna upptagna namn gäller, att de
burits af vanliga handtverkare utan någon egentlig konstnärlig betydelse, och det
är endast ett fåtal, som från den dunkla bakgrunden träda fram såsom handgripliga
personligheter. Till de många namnen bidrager äfven den starka omsättningen.
Det är ett ständigt kommande och gående. De flesta försvinna efter några få år
ur urkunderna och ha förmodligen i de flesta fallen vändt åter till sitt land.
Orsakerna kunna hafva varit af mångahanda slag. Vistelsen i det aflägsna,
främmande landet med dess hårda klimat och karga natur, dess små förhållanden har
säkerligen på många verkat nedslående. Man kan också antaga, att den inhemska
befolkningen ej alltid ställt sig så vänlig mot främlingarne, att den sett dem öfver
axeln och på allahanda sätt gjort dem lifvet surt. Konung Johan finner sig till
och med vid ett och annat tillfälle föranlåten att förmana till enighet mellan
främlingarne och svenskarne vid utförandet af hans befallningar. Härtill kommer den
viktiga omständigheten, att aflöningarna, ehuru i och för sig ej obetydliga, dock
under Eriks och Johans tid utfallit tämligen oregelbundet och för långa tider till
och med uteblifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
