Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den äldsta tiden fönsteröppningarna å Gripsholm helt enkelt omfattade af breda
svartmålade ränder mot de röda tegelmurarna. Senare ha dessa, då muren putsats,
utbytts mot dekorativa målningar i brunrödt af arkitektonisk hållning i form af
pilastrar utgående från konsolformiga understycken och uppbärande små
gafvelrösten. Spår af sådana målningar ha bibehållit sig både å Gripsholm och Kalmar
samt torde äfven ha funnits på Stockholms slott.
En synnerlig omsorg nedlägges på portalerna, vid hvilkas anordning den
s. k. romerska bågställningen kommer till användning Den rundbågiga, på mer
eller mindre skarpt accentuerade pelare hvilande öppningen, infattas af enkla eller
parställda kolonner eller pilastrar, som uppbära ett bjälklag. Öfver denna höjer sig
vid rikare anläggningar en uppsats i form af en fyrsidig tafla eller ett slags attika,
infattad af små pilastrar eller hermer, upptagen af en inskrifttafla, en vapensköld
eller någon annan bildframställning. Öfver denna uppsats höjer sig i sin ordning
ett litet, vanligen lågspetsigt, gafvelröste. Bågsvicklarna utfyllas af medaljonger
med inskrifter eller reliefer. Kolonnerna eller pilastrarna resa sig från mer eller
mindre rikt prydda socklar och äro hållna i den doriska, någon gång i den joniska
ordningens former. Men äfven rusticerade kolonner efter Serlios eller Philibert
de l’Ormes mönster förekomma. Uppsatsernas infattningar uppbära i regeln små
joniska volutkapitäl. Det doriska bjälklaget har regelbunden metop- och
triglyfindelning, hvarvid de förra omväxlande dekoreras med oxkranier eller sköldformer.
Dessa den första Vasatidens portaler utmärka sig genom sirlighet och en
synnerligen elegant och förnäm hållning.
En annan byggnadsdel, på hvilken intresset särskildt koncentrerar sig,
utgjordes af prydnadsgaflarna. Dylika anordnas ej blott på byggnadernas
kortsidor utan äfven å långsidorna i form af större eller smärre kupor, som resa sig
öfver takkanten. De utgöra egentligen ett från medeltiden öfvertaget arf och
framträda där såsom aftrappade eller tinnprydda gaflar med själfva murytan ofta
dekorerad medelst nedsänkta blinderingar i form af bågfönster, rundlar,
sicksacklinier o. d., ofta afsättande sig i hvitt mot den omgifvande tegelytan. Äfven i
denna form bibehållas de fortfarande, säkerligen hela århundradet igenom. Men
det för den nya tiden karakteristiska är dock den närmast från Flandern
härstammande s. k. »välska» gafveln, där de trappformiga afsatserna utfyllas med
volutor och ytan sedermera uppdelas med pilastrar och nischer, stundom ordnade
öfver hvarandra i två räckor. Konung Johan lät anordna flera sådana gaflar på
Stockholms forna slott, men han befaller också, att de hus, till hvilka man hade
utsikt från slottsgården, skulle göras lika höga och förses med »prydlige wälske
gaflar». — Orneringen utfördes härvid af huggen sten. De flesta ha skattat åt
förgängelsen, och om den gamla prakten vittna numera egentligen blott två — de
något senare uppförda Vadstenagaflarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
