Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsiktlig gruppering af massorna, på en lycklig samverkan af natur och
människoverk än på anläggningens beräknade konstfullhet och detaljernas fulländning.
Gripsholm anlades på den yttersta af tvenne små holmar, som genom broar voro
förenade med hvarandra och med fastlandet. Det under århundradenas lopp
uppgrundade sundet mellan de två holmarna fylldes i förra århundradet men har i våra
dagar (1895) åter blifvit uppgräfdt och passeras nu liksom fordom med hjälp af en
vindbrygga. Grundplanen är oregelbunden (bild 7). Mellan de tre äldsta tornen,
Griptornet i nordväst, Vasatornet i nordost, Teatertornet i sydost, bilda de båda
 |
Bild 7. Gripsholms slott. Plan.
| 1. | Griptornet. | 4. | Fängelsetornet. | 7. | Hauptmansflygeln. |
| 2. | Vasatornet. | 5. | Drottningflygeln. | 8. | Ståthållarflygeln. |
| 3. | Kyrk-(teater-)tornet. | 6. | Kavaljersflygeln. | 9. | »Kronköket». |
|
byggnadslängorna trubbiga vinklar, som åt denna hälft af det egentliga slottet ger
formen af en half, på bredden något utdragen åttahörning. Den motsvarande yngre
delen mot sydväst utgör däremot hälften af en fyrhörning, och någon vinkel på de
murlängor, som sammanbinda det sydvästra eller Fängelsetornet med de båda
närmaste tornen, finnes ej. Man får ett intryck af att någon på förhand uppgjord
fast byggnadsplan ej funnits, af ett byggande efter ögonmått, af förändringar i
anordningen vidtagna under arbetets fortgång. Det är högst antagligt, att konungen
själf uppgjort planen i dess allmännaste drag och att denna blifvit satt i verket
af hans byggmästare. Bland dessa nämner en gammal uppgift Henrik von Cöllen
som den förnämste. Han hade förut varit verksam vid befästningsarbetena på
Kalmar slott (1530) och tyckes ej hafva varit man af facket utan inkommit med
de värfvade tyska trupperna såsom officer. Bland murmästarne nämnes främst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0033.html
