Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under denna tidiga period Måns Hök, som sedermera förekommer vid Vadstena.
För särskilda uppgifter användes Petter Hollender, som 1544 skulle göra »det
andra tornet» (d. v. s. Vasatornet) färdigt, och timmermannen Jacob, som s. å.
skulle resa ett sparrverk på det stora tornet (d. v. s. Griptornet). Möjligen är
denne densamme Jacob Richter, som sedermera återfinnes som byggmästare å
Stockholms och Kalmar slott († 1571).
Ursprungligen torde den äldre delen af slottet hafva utgjorts blott af en
bottenvåning med en däröfver uppförd lägre öfvervåning med små rundbågiga
fönster. Spår af en sådan anordning syntes, då den gamla kalkputsen sommaren
1895 nedtogs, men den har tidigt blifvit ändrad. Redan 1544 kunde konung
Gustaf inviga sitt nya slott med en ståtlig fest, som varade i fjorton dagar. Slottet
utgjordes vid denna tid af den norra hälften från och med Griptornet förbi
Vasatornet och fram till Teatertornet, som då antagligen stod under byggnad. I ett
af rummen i den s. k. kungsvåningen läsa vi ännu i dag årtalet 1543, och i
handlingar från 1546 och 1548 namngifvas fjorton särskilda rum, som då voro rikligen
försedda med inredningsföremål, hvaribland en ej obetydlig tafvelsamling. Under
det närmast följande decenniet omtalas ej några större byggnadsarbeten, men
efter konung Eriks tillträde till regeringen (1560) tager byggnadsverksamheten
ånyo fart. Arbetet förestås nu af Olof Andersson (Olof murmästare) och gäller
hufvudsakligen »nya muren» och »nya rundeln», hvarmed får förstås de båda södra raka
murlängorna från Teatertornet, som förmodligen under mellantiden blifvit fullbordadt,
till det tidigare anlagda Griptornet. Den nya rundeln är då det sydvästra tornet
eller Fängelsetornet. Samtliga fyra tornen omtalas i alla händelser 1562, ehuru
hvarken det sistnämnda eller den tillhörande »nya muren» då ännu uppnått sin
fulla höjd och, såsom det synes, endast hade provisoriskt tak. Med 1563 afstannar
byggnadsverksamheten för någon tid, och slottet inviges för sin nya bestämmelse
att användas som statsfängelse, i det att hertig Johan först insattes här åren
1563—66 och konung Erik 1571—73. Gripsholm hade emellertid året förut, enligt
gamle konung Gustafs testamente, tillträdts af den yngste af de kungliga bröderna,
hertig Karl af Södermanland, som nu uppnått myndig ålder, och en ny period i
dess historia vidtager, hvarunder det erhåller sin slutliga fulländning. Under de
två närmaste årtiondena inskränkes verksamheten till smärre inrednings- och
reparationsarbeten, hvarjämte man med långa mellanrum murar på den s. k. nya
muren, 1574—1581, men sedan hertigen år 1592 förmält sig med Kristina af
Holstein och lämnat henne slottet i morgongåfva, blir företagsamheten lifligare.
Åren 1593—1594 uppmuras den nya salen i södra längan mellan Grip- och
Fängelsetornen, d. v. s. rikssalen, och under dessa och följande år ordnas äfven
förborgen, som i nordväst sluter sig till det egentliga slottet i form af en
långsträckt fyrkant. På den stora ytterporten arbetas 1596, och inre borggårdens mur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
