Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 25 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit utförda i puts och målning. En äkta renässansprydnad äro däremot de båda
öfverbyggda altanerna å yttre sidan af Teatertornet, synliga å Dahlbergs teckning,
ehuru där placerade en våning för högt. De nedtogos på 1600-talet, men de
konsolformiga stöden springa ännu fram från muren. På inre borggården reste
sig i sydöstra hörnet ett sirligt hängtorn af trä, hvilande på stolpar eller kolonner

Bild 10. Listprofil från taket i drabantsalen, Gripsholm.

och omslutande en liten kammare med stora
glasfönster; det nedtogs på Gustaf III:s tid. Under
detta ledde en fritrappa upp till första våningen, en
pittoresk och effektfull anordning, som vid
restaurationen (1895) blifvit såvidt möjligt återställd.
Borggårdens murytor visade ursprungligen teglets röda
färg med fönsteröppningarna omgifna af en bred svartmålad rand samt med
korsformiga eller sköldformiga nedsänkningar, blinderingar, och utkragade, om
korsverkskonstruktioner erinrande lister mellan de särskilda våningarna. Senare hvitlimmades
muren (1596), och förmodligen var det vid samma tillfälle, som fönstren omgåfvos
med sirliga, i rödbrun färg uppdragna, ornamentala infattningar, hvaraf tydliga

Bild 11. Tak i astraksalen, Gripsholm.

spår bibehållit sig till våra dagar
och tjänat till ledning vid den
omnämnda restaurationen. Talrikare
äro de bibehållna spåren af
1500-talets konst i det inre. Främst är
härvid att märka det rum i
Fängelsetornets första våning, som af
traditionen kallats hertig Johans
fängelse men som i äldre tider omtalas
såsom »konung Sigismundi kammare»
— denne föddes på Gripsholm 1566
— och i hvilket vi med all säkerhet
ha att se hertig Karls sängkammare.
Det är en anspråkslös men
verkningsfull och i högsta grad intressant
interiör, där de typiska
renässansmotiven, den romerska bågställningen
och gafvelkrönen återfinnas, i hvad
man kunde kalla lokaliserad
öfversättning och där den kraftiga, väl
bibehållna färgprydnaden, åstadkommen
med de enklaste medel, fullständigar
den anslående effekten af det hela.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>