Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 31 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där Tynnelsö-plafonden erhållit sin plats, blifvit utförd för hertig Karl, antagligen
på 1590-talet. I det bredvid liggande rummet, närmare Griptornet, upptagas fälten
mellan pilastrarna af snedrutor och partiet ofvan dem af ett stort löpande
spiralmönster, med bladverk och djurhufvud af nästan medeltidsartad karaktär (bild
16). Färgerna äro lätta och bleka, rödbrunt, ljusgrönt, grått, ljusblått med

Bild 17. Kamin från 1600-talet, Gripsholm.

detaljer i svart på hvit botten; de ha
således ej någon naturalistisk hållning.
Antagligen äro de utförda af samme mäster
Hans Eriksson, som ofvan omtalades.
Ända till restaurationen på 1890-talet voro
de dolda af moderna väggbeklädnader.

Af dörrar från 1500-talet har ett
fåtal bibehållit sig. De äro samtliga
enkeldörrar med två öfver hvarandra ställda
speglar, prydda med målningar eller med
inlagdt arbete. En af det senare slaget
har blifvit öfverflyttad från Tynnelsö.
Motiven utgöras af blommor, små figurstycken
och geometriska figurer.

Eldstäderna synas i allmänhet ha
varit enkla af muradt tegel. De kaminer,
som nu finnas i slottet, äro af yngre
datum, från 1600- eller 1700-talet (bild 17).
Kakelugnar ha dock funnits af mörkt gods
med figurreliefer. En sådan visar bilderna
af Kristi uppståndelse och af de fyra
evangelisterna.

Efter vasatidens, den egentliga
renässansperiodens, slut tillföll slottet såsom
morgongåfva drottning Hedvig Eleonora,
som innehade det under sin långa änketid
(1660—1715). Byggnaden undergick både till det yttre och det inre betydande
förändringar, och antagligt är, att en genomgående iståndsättning varit nödvändig.
De båda altanerna å Kyrktornet nedtogos redan 1657. I vinkeln mellan samma
torn och södra längan tillbyggdes en ny flygel, »Drottningflygeln», då endast tre
våningar hög och sannolikt hållen i sen renässansstil, hvarvid den här befintliga
praktgafveln försvann. Af den mest ingripande betydelse för slottets yttre fysionomi
var dock den förändring, som slottstaket nu undergick. Den branta resningen,
kuporna och de utsirade gaflarna försvunno. De yttre slottsmurarna höjdes och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>