Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 35 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den östra delen af mellersta stenhuset höjes en våning, hvarigenom den
s. k. stora rikssalen samt kyrkan tillkomma. Likaså påbygges det östra
stenhuset, och den nordöstra rundeln mot staden förhöjes och inredes till boningsrum.
Den stora prakttrappan till östra trapptornet uppsattes 1590. Den västra delen af
slottet utgjorde däremot en lägre räcka fram till den likaledes ännu ganska låga
nordvästra bastionen. En »schamplun», d. v. s. en ritning till anordning af slottet,
omtalas från åren 1587—88, och det är af åtskilliga skäl ej osannolikt, att denna
ännu finnes i behåll i den s. k. »svensche Plantebooken» i K.
Fortifikationsarkivet.

Ledare af byggnadsföretaget under denna tid och förmodligen upphofsman till
den nyssnämnda ritningen var Arendt de Roy (A. byggemester), som redan 1566
hade anställning vid slottet och stannade här till sin död 1590. Han var tydligen
af nederländsk härkomst och möjligen en släkting till den Andries de Roy, hvilken
samtidigt var verksam i Holland som fästningsingeniör. Antagligen var detta
äfven mäster Arendts egentliga yrke, och han hade i Sverige haft i uppdrag att
ombesörja Jönköpings befästande (1567), återuppbygga det af danskarne brända

Bild 20. Plan af Vadstena slott.

Eksjö (1568) och att »förfordra» Linköpings hus’ byggning (1576). Af
beställningsbref och aflöningsbelopp synes för öfrigt, att han varit en ansedd och
välbetrodd man.

Bland hans medhjälpare nämnas murmästarne Måns Brand och Hans von
Mülhusen (Mölnhausen) samt Melcher murmästare.

Efter konung Johans död (1592) tog hans yngre broder, hertig Magnus,
någon tid sin bostad på Vadstena slott, men han dog redan 1595, och först
härefter, under hertig Karls kraftfulla regemente, vidtager det tredje och sista skedet
i slottets byggnadshistoria. Man skönjer nu under en följd af år en större kraft,
bättre reda och planmässighet i arbetet. En yttre anledning till slottets raskare
ordnande fick man genom den eldsvåda, som år 1598 öfvergick byggnaden.
Byggmästare var under denna period Hans Fleming (»Långe M:r Hans»), Arendts
efterträdare och måhända äfven landsman, som förut varit verksam vid de andra
östgötaslotten och senare nämnes såsom byggmästare vid Jönköping (1611) och
Kalmar (1622). Befästningarna förbättras, den nordvästra rundeln uppmuras 1600

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>