Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudbyggnaden. Ett par från väggen framspringande i sten huggna konsoler pryddes
väl fordom med byster eller statyer. Högt upp i luften ofvan dem framsköt
som en altan den på konsoler hvilande gång med »svarfvarverk», d. v. s.
svarfvade balustrar, som i öfre våningen ledde förbi slottskyrkan och vid de tider
denna var stängd uppehöll förbindelse mellan den östra och västra delen af
öfversta våningen. Här öppnade sig sedan de stora spetsbågiga kyrkfönstren och
en fönsterros liknande den på norra sidan. Ofvan taklisten höja sig ett par
vindskupor med framspringande hissbjälkar och pilasterinfattningar af huggen sten.
Äfven i trappanläggningarnas symmetri och regelbundenhet visar sig
byggnadens renässanskaraktär, och den är i detta afseende öfverlägsen samtida
svenska byggnader. Trappläggningen vänder sig i de båda tornen helt bekvämt
i korta afsatser mellan breda fyrkantiga hvilplaner kring en fyrsidig midtpelare.
Sittnischer förekomma öfverallt i väggarna, och belysningen är riklig. I västra
trappelaren finna vi den egendomliga anordningen af ett talrör, som leder från
den öfre till bottenvåningen. Den äldsta uppgången är dock »vinnstenen ofvan
stora porten», en tämligen smal dubbeltrappa, hvars båda armar taga sin början
vid de nyssnämnda fritrapporna å ömse sidor om porthvalfvet och upptill förenas
i en smal korridor i första våningen. Härifrån fortsätter den ånyo med dubbla
armar, som efter medeltida sed mellan låga bröstningsmurar mynna ut midt på
golfvet i mellanvåningens stora stenlagda sal under det senare tillkomna
slottskapellet. Hur enkel och oansenlig den än kan förefalla, är den dock märklig
såsom det säkerligen tidigaste försöket i Sverige att lösa dubbeltrappans problem,
en uppgift som just sysselsatte renässansens byggnadskonstnärer. Det är ur
denna synpunkt af intresse att jämföra den med de rätt otympliga, föga äldre
trappanläggningarna å Gripsholms slott, hvilka ännu bära medeltidens prägel.
Rumindelningen är såsom i andra samtida byggnader enkel. Hvarje våning
indelas genom grofva tvärväggar i ett antal större salar, hvilka sedermera genom
mera provisoriska väggar af sten eller korsvirke uppdelas i smärre rum.
Källarvåningen och första våningen voro afsedda för försvaret och ekonomien. I
mellanvåningen och öfversta våningen funnos de kungliga gemaken, i den senare
därjämte slottskapellet och den stora festsalen, rikssalen. Kapellet är ett stort,
präktigt rum af nästan kvadratisk form med stengolf, täckt med ett ståtligt korshvalf
af väldiga dimensioner och belyst från norr och söder genom de förut omnämnda
spetsbågsfönstren och rosetterna. Mot väster tyckes väggen hafva varit
genombruten af tre bågoppningar, hvilande på två starka fyrsidiga murpelare. Enkla
målade linieornament hafva följt hvalfnerverna, men någon rikare utstyrsel torde
rummet i öfrigt ej hafva ägt. Den omsorg och prydlighet, som nedlagts på
dekorationen och utstyrseln af hufvudvåningarna i Vadstena slott, går visserligen ej
upp mot hvad t. ex. Stockholm, Svartsjö, Kalmar en gång hade att uppvisa, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
