Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 45 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dörröppningarna mellan rummen äro jämförelsevis låga men breda och i
följd af murarnas tjocklek stundom ganska djupa, panelade och afsedda för
enkeldörrar. På förnämligare platser ha de erhållit en prydlig omgifning af i trä snidade

Bild 29. Dörrkrön, Vadstena slott.

doriska eller joniska pilastrar på höga socklar, uppbärande rakt eller tresidigt krön
med kraftiga listverk. Dörrarna visa öfverallt två ungefär kvadratiska fyllningar
inom breda ramar. Dekorationen åstadkoms medelst målning men också med
intarsia.

Bild 30. Dörrpilaster, Vadstena slott.

Bild 31. Dörr, Vadstena slott.

Eldstäderna synas i allmänhet ha
varit ganska enkla och utgjordes af
stora, öppna, murade spisar med
framspringande kupa eller rökfång, hvilket
någon gång hvilar på enkla profilerade
kragstenar. I de gamla kungsmaken i
östra delen af mellanvåningen kvarstå
ännu ett par i sten huggna kaminer,
»skorstenar», som de då kallades, af
hvilka den ena, med enkla doriska
pilastrar och tresidigt gafvelkrön med
vasavapnet, förmodligen är densamma,
som Adam stenhuggare och Nils
Pedersson (de la Roche) utförde 1590.
Den andra med joniska pilastrar bär
visserligen drottning Hedvig Eleonoras
namnchiffer och årtalet 1674 men
torde till sin väsentliga del härröra från
äldre tid. Jämte de öppna eldstäderna
omtalas i handlingarna äfven
kakelugnar.

Efter hertig Johans död (1618) beboddes slottet endast tillfälligtvis af
kungliga personer och från 1700-talets början hemföll det åt vanvården men användes
tidtals för industriella ändamål, såsom förrådshus för östgötaregementena och såsom
spannmålsmagasin. Under tiden förföll inredningen, paneler och plafonder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>