Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 53 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverbyggmästarnes, Jakob Richters och Dominicus Pahrs, tillsyn och ledning. Den
stora trappan, (bild 36) den fyrkantiga »vinnstenen» utanför Vattentornet med sina höga
steg, sina afsatser, sittnischer och de öppna stenbänkarna, tunga men pittoreska
och imponerande, tillkom redan under gamle konungens tid (1555—57). Den hit
ledande portalen finnes ej mera kvar i sitt gamla skick men tyckes hafva varit
infattad af halfkolonner i balusterform, lagda framför de bärande stenpelarne. Från
den öfre förstugan med sina tre höga spetsbågfönster, kom man mot norr och
söder in i kungsgemaken och slottskyrkan. Ingången till den gamla kungsvåningen

Bild 39. Fönsterhvalf, kon. Eriks gemak, Kalmar slott 1562.

i norra flygeln betecknas genom en
prydlig portalinfattning (bild 37) af
snidadt trä med doriska kolonner
och öfver dem en uppsats med
gafvelkrön, infattad af joniska
pilastrar, allt i samma enkla, sirliga,
ornamentsfattiga stil som
ytterportalerna (påverkad af Serlio).
Samma karaktär återfinnes i en yttre
dörrinfattning i nordöstra
trappuppgången, här med parställda doriska
kolonner utan uppsats.

Den äldsta af de bibehållna
rumsinredningarna återfinnes i
»kungsmaket» i nordvästra tornet,
hvilket under konung Eriks tid
(1558—62) omdanades till ett
praktgemak af första ordningen, hvartill
hela den nordeuropeiska
renässansen ej har att uppvisa många
motstycken, på det rikaste dekoreradt
med snideri och intarsia, stuckatur
och målning. Ett högt panelverk följer väggarna, indeladt med korintiska kolonner
på höga socklar och afslutadt uppåt med ett kraftigt och rikt profileradt
entablement, allt af bonadt trä. Fälten mellan kolonnerna upptagas af rik intarsia i olika
färger med moresker, beslagsornament och löfverk. Egendomliga och af stort
intresse äro de små arkitekturframställningar med motiv hämtade från slottet och
den forna staden, som fylla de större fältens midt. Väggarnas öfre del upptages
af en serie stuckreliefer i färger framställande jaktscener af ungefär samma art
som Virgil Solis’ kompositioner eller de s. k. jaktkrusens, en erinran enligt
traditionen om de kungliga jakter, hvilka esomoftast ägde rum på det närbelägna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>