Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 54 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Öland, som ända in i förra århundradet var berömdt för sina präktiga hjortar och
vildsvin. Fönsternischernas hvälfningar (bild 39) pryddes med rikt utvecklade
beslagsornament, omfattande medaljonger med målningar. Plafonden är indelad i
stora fyrkantiga fält, omgifna af smärre rektanglar och kvadrater. De större
dekoreras med intarsiamönster af samma art som å panelverket, de smärre
däremot med starkt upphöjdt arbete, hufvudsakligen af beslagsornament omslutande
medaljonger med vapensköldar, trofégrupper, figurer och dylikt. Mönstren erinra
närmast om samtidens rikt emaljerade guldsmedsarbeten och tyckas åtminstone

Bild 40. Tak, gyllene salen, Kalmar slott 1576.

till en del vara förstorade
efterbildningar af sådana. Bjälkarnas
sniderier mellan fälten bära
moreskornament. Detta tak är dateradt 1562,
panelen 1564 och båda utförda af
de tyska konstsnickarmästarne
Urban Schultz och Marcus Wolfram
(Wulfram), målningen sannolikt af
Dominicus ver Wilt från Antwerpen,
som 1556 inkom till Sverige och
under de följande åren länge uppehöll
sig i Kalmar. En tradition, som
går tillbaka åtminstone till början af
1600-talet, vill veta, att konung Erik
själf medverkat, särskildt vid arbetet
på dörren, som är prydd med inlagdt
arbete, framställande å ena sidan
riksvapnet, å den andra ett prydligt
arkitekturperspektiv. Rummet
restaurerades 1855—62 af O. Pettersson
efter ritningar af prof. Scholander.
De öfriga kungliga rummen i norra och västra flygeln, ordnades och
inreddes under konung Johans regering, och åtskilliga intressanta lämningar af den
forna prakten ha bibehållit sig till våra dagar. I den s. k. »grå salen» utanför
det nyssnämnda kungsgemaket, inredd 1575, återstår det ståtliga i kvadratiska
fält indelade taket samt rester af de målningar, hvarmed Arendt Lambrechts
1585 prydde väggarna. De äro utförda i grisaille och framställa dels
perspektiviska arkitekturmotiv, dels scener ur Simsons historia. Innanför detta
rum ligger den efter sitt rutade golf s. k. »rutsalen», ordnad efter 1571, där
väggarna omgifvas af en hög panel, indelad med kraftiga doriska kolonner, medan
de mellanliggande fälten här som i kungsgemaket prydas med inlagdt arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>