Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 69 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hörnpaviljonger eller torn, hvilka skulle höja sig ofvan flyglarnas tak. Denna plan
öfvergaf man emellertid senare, och flyglarna uppfördes som vanliga
tvåvåningsbyggnader med branta tak.

Med den ansenliga hufvudbyggnaden, den rymliga, af lägre längor på de
tre öfriga sidorna omslutna gården, de ståtliga portalerna, de branta taken och
den höga kolonnprydda fasadgafveln är Tidö en för den yngre vasatiden typisk
anläggning, hvars hufvuddrag vi återfinna i många af de samtida herresätena.[1]

Bild 49. Planer af första och andra våningarna, Tidö.

Det vittnar visserligen ej om något
mera utveckladt sinne för glad
njutning af lifvet eller om något
finare formsinne, men det bär
prägeln af ett förnämt och värdigt
patriarkaliskt väsen, af rikedom,
ordning och reda, något som godt
stämmer öfverens med
föreställningen om byggherren själf, »Sveriges
störste medborgare». Öfverallt
symmetrisk regelbundenhet, rymlighet
och sträfvan efter enhet, ett
underordnande af enskildheterna under
det hela, allt i afgjord motsats till
1500-talsbyggnadernas tillfälliga
anordning och mera pittoreska
hållning. I denna blick för helhetens
betydelse uppenbarar sig redan här
en förkänsla af den annalkande
klassiska senrenässansen, som först
under Karlarnes tid kommer till
genombrott. Däremot är
frändskapen med den samtida,
ornamentrika holländska högrenässansen,
hvars förnämsta verk i Sverige, Vibyholms slott,[2] just var färdigbyggdt, mindre
tydligt framträdande i det yttre; en dylik frändskap visar sig mera i det inre.

Fasaderna äro enkla, i kalkputs, utan pilastrar och gördelgesimser men med
rusticerade fönsterinfattningar af huggen sten. En ytindelning af muren medelst
målning i olja, afsedd att gifva byggnaden utseende af en kvaderstensbyggnad
var påtänkt, enligt bref från Tessin till rikskansleren, 22 juli 1641, samt åtminstone

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>