Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett betydligare uppsving i byggnadsverksamheten äger dock först rum på
1600-talet. Adeln, som nu tager en liflig andel i den alltmer centraliserade
riksstyrelsen, vistades under längre, bestämda tider i hufvudstaden och behöfde härtill
bostäder, beräknade för en ståtlig hushållning och för ett stort antal tjänare.
Äfven förbindelsen med utlandet blef lifligare. Estland med Reval, från 1561,
 |
Bild 51. Väderflöjel.
Kronobageriet,
Stockholm. |
Livland med Riga, från 1621, tillhörde »Kronan Sverige». 1632
grundlades i Dorpat ett universitet »Academia Gustaviana». —
Pommern med Stralsund kom samtidigt i ett nära förhållande till
Sverige; därifrån liksom från andra östersjöstäder, äfvensom från
Holland och Belgien öfverflyttade ett stort antal köpmän och
handtverkare till Sverige, naturaliserades och tillförde de olika
förvärfsgrenarna nya krafter och nytt lif.
En granskning af det stora kopparstick, som framställer
konung Karl X Gustafs begrafningsprocession år 1660, liksom af
en del planscher i Dahlbergs Suecia, visar en mängd hus af
renässanskaraktär med höga utsirade gaflar och tre, högst fyra
fönster i bredd. Mellan dessa framträda här och där större
adels- eller borgarpalats med bredare fasader, men äfven dessa
ha höga tak och smyckas ofta med en eller flera praktgaflar.
Af dessa hus finnes väl ett och annat ännu i behåll, men de
flesta ha förlorat sin ursprungliga karaktär, i det att gaflarna
stympats, de höga taken försvunnit och fönstren blifvit förändrade.
Endast på några ställen i »staden» på Väster- och
Österlånggatorna, hvilka följa riktningen af den gamla stadsmuren, samt
i de gränder, som gå mellan dessa båda gator och upp till
Stortorget, kan man ännu se byggnader med bibehållen
ålderdomlig prägel. Här möta oss dessa måleriska gatuperspektiv,
som äro så betecknande för de gamla hansestäderna, här höja
sig ännu de gamla gafvelhusen mellan moderna byggnader, här
och där öppnar sig en egendomlig portal i barockstil, med pilastrar
och allegoriska figurer, prydd med en adlig vapensköld eller ett
borgerligt bomärke. Minnestaflor med inskrifter och årtal pryda
yttermurarna, hvilkas enformighet endast afbrytes af fönstren och
af de mer eller mindre rikt utsirade ankarjärnen (bild 53). Dessa
enkla bostäder från en förgången tid bära en viss tungsint, otymplig prägel, men
det ligger ofta öfver dem något tilldragande, ett drag af gammaldags
gemytlighet och förnöjdhet. — Alltför ofta hotas dessa Stockholms äldsta stadsdelar af
moderna omdaningsförslag och »reglerings»-planer. — Under det att i de nyare
stadsdelarna på »malmarna» trähusen voro öfvervägande, funnos i »staden mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0084.html
