Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 85 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något högre belägna kanongluggarna ha blifvit utvidgade till fönster. De
bibehållna renässansdetaljerna äro ej många. Öfver den för öfrigt oprydda
hufvudingången finnes en relieftafla med Brahe- och Bille-vapnen, med inskrift och en
framställning af Treenigheten i Albrecht Dürers stil. Anmärkningsvärd är äfven
det sydöstra tornets betäckning, som bibehållit sin gamla form med en
karnisprofilerad kupol, där ofvan en kula samt ofvan denna en öppen lanternin med kupol
och spira. Det nordvästra tornet har däremot blifvit på ett mindre lyckligt sätt
moderniseradt. Öfver den nuvarande hufvudingången åt gårdsidan är uppsatt en
stentafla med vapen, inskrift och årtalet 1577, omgifna af det för den nordiska
renässansen så karakteristiska beslagsornamentet.

Bild 63. Plan af Vidtsköfle.

Torup. Af ett något mildare
tycke är det intagande, af härliga
valnötslundar omgifna Torup (se plansch)
i provinsens sydvästliga del, anlagdt
troligen något årtionde senare än
Vidtsköfle, af den kraftfulla fru Görvel
Fadersdotter Sparre från Hjulsta i
Uppland — sista och tredje gången
änka 1567 — som efterlämnat spår
af sin verksamhet jämväl i
Mälarlandskapen. Slottet blef på 1600-talet
repareradt af Sigvard Grubbe och
tillhörde några år konung Kristian IV:s
gemål fru Kristina Munck. Äfven
Torup har formen af en sluten
fyrkant med diagonaltorn, det ena rundt,
det andra flerhörnigt, båda med låga, enkla hufvar. Ej heller här är
försvarssynpunkten lämnad ur sikte. Borgen låg ursprungligen på en holme i en genom
uppdämning bildad, nu torrlagd sjö. På en annan holme lågo ladorna och
ladugården, bildande ett slags utanverk. Vindbryggor förmedlade förbindelsen mellan
de båda holmarna och det omgifvande landet. Slottets yttre bär väsentligen
medeltidens karaktär, de röda murarna äro helt och hållet ofördelade — det
målade rutmönstret är modernt —, på sina ställen följer en bågfris takfoten.
Under denna löper en rad af små skottgluggar. Här och hvar på väggarna
synas kragstenar utvisande, hvar de för medeltida byggnader så karakteristiska
små karnapen haft sin plats. Fönstren äro delvis moderniserade och förstorade,
synas ursprungligen ha varit rundbågiga och ej regelmässigt fördelade öfver
väggytan. Liksom portalen sakna också fönstren infattningar. — Den arkitektoniska
prydnaden utgöres af de vackra trappgaflarna, af hvilka två äro halfverade och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>