Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men äfven till andra kyrkor sträckte sig omsorgen, och särskildt torde åtskilliga
tornspiror förskrifva sig från denna tid. Konung Johan sträckte sin omtanke
jämväl till återupprättande af flera af de gamla klostren, ehuru hans planer
här som i så många andra fall blefvo ofullbordade af brist på medel och på
ihärdighet.
På alla de kungliga slotten, i Stockholm och på Svartsjö, i Uppsala, Vadstena,
Kalmar och Borgholm, inreddes eller nybyggdes ståtliga slottskapell. Flera af dessa
kapell voro stora, rymliga salar af nästan kvadratisk grundplan, med höga hvalf,
väldiga båg- eller rosfönster; på Svartsjö hade det formen af en rundkyrka.
Öfver hufvud taget framträder på detta område renässanstidens förkärlek för
centralbyggnader. I Stockholm undergick den gamla från slutet af 1200-talet
härstammande Franciskanerkyrkan, sedermera vanligen kallad »klostret» och längre
fram Riddarholmskyrkan, en så genomgripande restauration (1568—75), att den
nästan kan kallas en nybyggnad. Men äfven flera verkliga nybyggnader tillkommo,
såsom Klara kyrka, hvars torn täcktes 1589, Maria Magdalena och Jakobs kyrkor
därsammastädes, samtliga såsom ersättning för äldre nedrifna eller förfallna
byggnader. — Äfven i landsorten byggdes flera nya kyrkor; bland de viktigaste äro
Mariakyrkan i den nyanlagda staden Mariestad, grundad 1593 af hertig Karl, och
Kristinakyrkan i Falun, grundad först 1642. Den förra erinrar om Klarakyrkan i
Stockholm, den senare om Jakobs kyrka därstädes.
I dessa liksom i andra nybyggnader följde man, hvad planen beträffar,
medeltida förebilder. Det en- eller treskeppiga långhuset afslutas i öster med ett
tresidigt kor. Ett tvärskepp i egentlig mening saknas, men man söker i stället
närma sig renässansens älsklingsform, centralkyrkan, genom att utefter långhusets
södra och norra sidor tillbygga ett slags flyglar, hvarigenom kyrkan i sin helhet
erhåller korsform. Äfven i konstruktionen spåra vi medeltidens inverkan, i det
att kyrkorna täckas med rikt indelade nät- och stjärnhvalf, som hvila på pelare eller
väggkonsoler, i det yttre motsvarade af sträfpelare. Härtill kommer slutligen en
fullkomligt medeltida fönsteranordning med höga smala öppningar och enkelt
rosverk af huggen sten. Ett inflytande från renässansen spåras blott i vissa
detaljformer, i portaler, kapitäl, gaflar m. m.
Jakobs kyrka. Den första befallningen om återuppbyggande af Jakobs
kyrka ger Johan III, i bref den 11 januari 1580, till fogden på Stockholms slott
Erik Björnsson, som ålägges att låta köra fram så mycket timmer och virke, som
behöfves till en korsverkskyrka »efter samma sätt som vi haffua låtit bygga vid
Torfvesund» (senare Drottningholm). Denna kyrka skulle uppsättas på »Sancte
Jacob», hvars ruiner eller grundmurar således antagligen stodo kvar; den borde
bli 80 alnar lång, 30 alnar bred och 18 alnar hög med två gaflar. Fönstren
borde för besparings skull göras så vida som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
