Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva rödt tegel med rik dekoration af huggen sten. Dispositionen tyder på
franska förebilder från senrenässansens tidigare skede, t. ex. Luxembourg-palatset
i Paris. Grundläggningsarbetena torde hafva varit afslutade 1642, samma år som
Simon de la Vallée blef dödad.
Visserligen fortsatte den från Tyskland inkallade bildhuggaren mäster Henrik
Wilhelm det redan i september 1643 påbörjade murningsarbetet, men arbetet
skred blott långsamt framåt. »Det har studsat», säger rikskansleren, »både för
dödsfall och det danska kriget.» Den egentlige föreståndaren för bygget,
öfverståthållaren Klas Fleming, stupade, 1644, i det danska kriget, och några år senare,
1652, dog också mäster Henrik Wilhelm. Honom följde såsom ledare vid
riddarhusbygget (1653—56) nederländaren Joest Vingboons, sannolikt en yngre
anförvant till den berömde amsterdam-arkitekten Philip Vingboons. Han förenklade
och förminskade Simon de la Vallées plan, och till sina hufvuddrag erhöll
byggnaden genom den lärde holländske arkitekten sin nuvarande gestalt. Joest
Vingboons stannade emellertid ej längre än till i juni månad 1656 i Sverige, där han
för öfrigt ej tyckes hafva varit omtyckt och icke lyckats göra sig gällande. Långt
efteråt anföres »Finkenbohm» i förhandlingarna som ett varnande exempel. — I
Amsterdam fullbordade han 1664 det bekanta Trippenhuys — likheten mellan de
ännu bibehållna ritningarna till Riddarhuset och detta liksom med det något
tidigare Moritshuys i Haag, ett verk af Pieter Post, är påfallande.
Under tiden hade den unge Jean de la Vallée hemkommit från sin studieresa
och 1651 utnämnts till kunglig arkitekt. I juni 1656 antogs han af
riddarhusdirektionen till byggmästare, och under hans ledning blef byggnaden ändtligen
fullbordad. Samma år uppsattes takstolarna, i april 1657 kunde Upplands och
Södermanlands adel sammanträda »uthi ett ther till förordnat Gemach i thet nya
Riddarhuset», och år 1660 kunde adeln för första gången samlas här till riksmöte,
ehuru i en provisoriskt anordnad sal på nedre bottnen. Riksdagarna 1668 och
1672 höllos däremot i den stora salen i öfre våningen. År 1674 var byggnaden
i hufvudsak färdig, visserligen i förhållande till den ursprungliga planen i ett
tämligen stympadt skick. De två stora gårdarna hade för länge sedan uppgifvits, de
två flyglar, som synas å Dahlbergs stick, hade ej heller blifvit uppförda,
likasom ej heller den från början tilltänkta tredje våningen.
Men äfven i denna gestalt är byggnaden en förnäm, monumental skapelse.
Den nye arkitekten följde väsentligen föregångarens planer. Den förnämsta
skillnaden är, att å de ritningar, hvilka tillskrifvas Vingboons, är mezzaninvåningen
belägen emellan de båda hufvudvåningarna och försedd med små fyrkantiga
fönster. Den förlägges nu närmast under taket och har runda fönster, ett motiv
som å Vingboons ritning endast förekommer för den midtersta fönsteraxeln. Denna
förändring var utan tvifvel lycklig. Taket är Jean de la Vallées egen skapelse;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
