Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ornament på ljus botten, motiv som äro kända från andra håll bland annat i
Stenbockska och Rosenhaneska palatsen på Riddarholmen i Stockholm. Allra
egendomligast äro de bjälktak, där de parallellt och tätt lagda bjälkarna äro
öfverdragna med ett stucklager, å hvilket äro framställda blommor i slingor och
spiraler. — Den andra ur konstnärlig synpunkt intressanta typen utgöres af de
stora stucktaken, där ett utsiradt större eller mindre midtfält symmetriskt omgifves
af radierande sidofält. I den stora kungssalen (se plansch) framträder detta i sin
äfventyrligaste form. Det stora åttasidiga midtfältet upptages af en i hög relief
modellerad och sedermera målad drake, ur hvars gap ljuskronan hänger ned. De
fyra runda hörnmedaljongerna upptagas af symboliska framställningar af de fyra
världsdelarna, likaledes i hög relief, medan i de mellanliggande fälten synas
blomstergirlander, genier o. dyl. Angenämare verkar plafonden i ett annat gemak, där
midtelpartiet visar Wrangels inbundna namnchiffer (C. G. W.) i kolossala drag
under en greflig krona och infattadt af palmkvistar, allt utfördt i lätt hvit
stuckornering. I fältherrens sängkammare upptages det runda midtfältet äfven af de
välkända bokstäfverna C. G. W., denna gång sammansatta af vapenbilder, värjor,
kroksablar, morgonstjärnor, lansar och med trofégrupper af samma art i de fyra
hörnen. Bland de »kalksnidare», som utförde dessa arbeten, förekomma namnen
Johann Andreas Anthonij (1663), Hans Hauch (1663), Nils Eriksson (1671);
bland målarne nämnas Christopher Ramberg och Hans Jörgen Floth.
Vid väggarnas arkitektoniska anordning har man efter tidens sed ej fäst
mycket afseende. Upptill begränsas ytorna af en gesims med kälning, karnis och
platt, nedtill af en låg fotpanel. I kungssalen är denna liksom fönsterpanelen
uppdelad i fält, som äro prydda med målningar, kronor, blommande kvistar på ljus
botten, och samma dekoration torde äfven ha funnits å dörrarna. För väggytornas
dekorering användes andra medel. Här kommo de stora väggbonaderna till
användning; flandriska och franska hautelisse-väfnader, af hvilka slottet ännu äger
ett stort antal, gyllenläder, brokateller, siden men framför allt taflor,
hufvudsakligen konterfej.
Hvad som skänker Skokloster ett så särskildt intresse är den pietet och
noggrannhet, med hvilken allt detta tiderna igenom vårdats och bevarats. Alltifrån
Herman Wrangel och hans kamrater på 1600-talet fram till konung Karl XIV
Johan och hans män kunna vi i porträttsamlingen följa de olika ägarnes samtida.
Möblerna äro ännu till stor del de ursprungliga, och i skåpen förvaras alltjämt de
gamla klenoderna. Till slottets sevärdheter höra äfven det ståtliga biblioteket och
den dyrbara vapensamlingen. — Den konstnärliga smaken är icke alltid den
finaste, men det hela verkar äkta och ursprungligt, mättadt med historisk stämning
som en illustrerad släktkrönika. I detta afseende söker Skokloster sin like icke
blott i Norden utan i hela Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
