Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
altantak, hvilka omsluta större gårdar, en vid slottets norra, en vid dess södra
kortsida. Öfver dessa lägre byggnader höja sig vid norra och södra ändarna de
s. k. kupolerna, runda tornlika byggnader.
Hvad som verkar anslående vid första anblicken är den på en gång lifliga
och öfverskådliga grupperingen af de olika delarna, de väl beräknade
proportionerna. Hufvudbyggnaden med det karnisprofilerade taket i två afsatser och med
den originella taklisten höjer sig öfver de åtta hörnpaviljongerna, de fyra stora
och de fyra små »fyrkanterna», och motsvaras längst ut på flyglarna af de båda
med kupoler och lanterniner täckta rundlarna. Ännu lifligare framträdde
kontrasten tidigare, då de långa flyglar, som nu förbinda de olika »fyrkanterna», endast
hade en vånings höjd och således bildade verkliga altaner eller gångbanor mellan
dessa samt då lanterninen på hufvudbyggnaden hade något betydligare
proportioner. — De dekorativa elementen äro i det yttre eljest sparsamt använda.
Verksammast är den nyssnämnda taklisten (bild 97) med sin omväxling af
triglyfliknande konsoler och metoper upptagna dels af små kvadratiska fönster, dels af
svenska och holsteinska vapenbilder; hörnen uppbäras af fritt skulpterade örnar.
Väggarna indelas i vertikal riktning med tunna, föga framspringande
lisener och i horisontal riktning genom den gördellist, som uppåt begränsar nedre
våningen, hvilken är behandlad som ett rusticeradt sockelparti. Endast i
hufvudaxlarna äro fönstren prydda med gafvelkrön och dekorativa skulpterade figurer,
eljest är fönsterarkitekturen mycket enkel. Från de stora fyrkanternas midtfönster
framspringa åt trädgårdssidan altaner med baldakiner, burna af joniska kolonner.
Af en stor dekorativ verkan var säkerligen den resliga lanternin med krona
öfverst, som fordom täckte det hela. Åt trädgårdssidan höjer sig ofvan taklisten
en liten frontispis med vaser och pilastrar, liknande dem å andra tessinska
byggnader, t. ex. Kalmar domkyrka. Slottets yttre hade ursprungligen en rödaktig
färgton, endast gesimser, pilastrar och fönsterinfattningar voro strukna i gråhvitt.
Den gamla färgen kan ännu här och där iakttagas under den nuvarande hvita.
Med inredningsarbetet gjordes början redan år 1665, och två decennier
senare eller omkring 1685 voro de erforderliga snickeri- och stuckaturarbetena till
större delen afslutade samt golf, tak och eldstäder i allmänhet på sin plats.
Härefter följde de mera direkt konstnärliga dekorationsarbetena å väggar och tak.
Vid dessa arbeten med inredningen af Drottningholm, den mera handtverksmässiga
såväl som den konstnärliga, samarbetade under den äldre Tessins och senare
under hans sons ledning nästan alla de krafter, öfver hvilka tidehvarfvet ägde att
förfoga. Drottningholm blef på detta sätt en plantskola för den karolinska, tyvärr
så snart aftynande konsten och ger ännu i dag en den mest glänsande och fullödiga
bild af hvad Sveriges stormaktstid mäktade åstadkomma i konstnärligt afseende.
— Italienarne Giovanni och Carlo Carove († 1697) utförde i stuck orneringen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
